Sverige behöver en gemensam cyberfront – 2026 ett avgörande år
Cyberattackerna blir allt fler och mer avancerade, och enligt skribenten riskerar Sverige att stå oförberett när AI-drivna angrepp får sitt genombrott. I denna debattartikel argumenterar Venke Bordal, vd för Vivicta Sweden, för att bristen på nationell samordning, kunskapsdelning och öppenhet försvagar Sveriges digitala motståndskraft – och att det nu krävs en gemensam cyberfront mellan myndigheter och näringsliv.
Redaktionen
Uppdaterad: 2 februari 2026Publicerad: 3 februari 2026
Venke Bordal, Vivicta.
Foto: Erik Cronberg
Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Cyberattackerna blir både fler och smartare och 2026 spås bli året då AI-drivna angrepp får sitt verkliga genombrott. Redan i dag ser vi varje vecka rubriker om företag och organisationer som drabbas av intrång, driftstörningar och dataläckor. För de drabbade går det snabbt från vardag till krisläge. Med AIbaserade attacker ökar både hastigheten och skalan, vilket skapar en riskbild där angrepp kan spridas snabbare än våra försvar hinner reagera.
Enligt World Economic Forums nyligen publicerade Global Cybersecurity Outlook 2026 ökar sårbarheter kopplade till AI i en aldrig tidigare skådad takt: 87 procent av de tillfrågade i rapporten identifierar AIrelaterade sårbarheter som den snabbast växande cyberrisken. Trots detta går Sverige in i 2026 utan en sammanhållen modell för hur cyberkriser ska hanteras. I dag arbetar myndigheter och företag i parallella system, där avgörande information och erfarenheter sällan delas. Det gör att varje aktör tvingas hantera incidenter i isolering – trots att en attack ofta kan slå mot flera samhällsfunktioner samtidigt. Med en nationell modell skulle informationsflöden, prioriteringar och beslutsvägar kunna samordnas och ge en snabbare och mer samlad respons.
Kunskapsdelningen efter en incident är dessutom bristfällig. I dag ligger fokus främst på tekniska indikatorer, men de utgör bara en del av det som krävs för att stärka Sveriges motståndskraft. Organisatoriska erfarenheter som uppstår före, under och efter en attack stannar ofta hos den drabbade aktören, eftersom det saknas en struktur för att samla in och sprida dessa lärdomar. Därmed går värdefull kunskap om cyberkriser förlorad.
ANNONS
Företag riskerar att pekas ut som svaga eller oförberedda, trots att cyberattacker är ett oundvikligt inslag i dagens samhälle.
För verksamheter som drabbats av cyberattacker har behovet av central samordning varit tydligt. I det akuta läget saknas ofta en aktör som sammanställer lägesbilden, samordnar kommunikationen och effektiviserar beslutsfattandet. Intresset från NCSC att ta del av erfarenheter efter en incident har också varit begränsat – inte av ovilja, utan på grund av avsaknaden av en fungerande nationell struktur för samverkan med privata aktörer.
Jämförelsen med andra kriser är talande. Vid stormar, bränder eller översvämningar skapas snabbt en gemensam lägesbild och en samordnad krishantering. Vid cyberincidenter står organisationer däremot ofta ensamma, trots att konsekvenserna kan vara lika stora. Cyberkriser behandlas fortfarande som interna IT-problem.
Till detta kommer stigmat kring cyberincidenter. Företag riskerar att pekas ut som svaga eller oförberedda, trots att cyberattacker är ett oundvikligt inslag i dagens samhälle. Resultatet blir en tystnadskultur där incidenter inte rapporteras och erfarenheter inte delas, vilket gör Sverige mer sårbart.
Vi som branschaktör vill bidra, dela med oss och använda vår kompetens för att stärka Sverige. För att lyckas krävs en modell där samhället på allvar tar vara på den kunskap som finns i privat sektor – och arbetar tillsammans, inte parallellt.
För att skapa en gemensam cyberfront som stärker Sveriges digitala motståndskraft behövs tre åtgärder:
1. Nationell samordning och krisledning
Sverige måste etablera en nationell samordning av lägesbild, kommunikation och krishantering vid cyberangrepp – oavsett om den drabbade är offentlig eller privat. Ansvarsfördelningen mellan NCSC, MSB, Säpo och FRA måste förtydligas, och en aktör ges mandat att leda och koordinera arbetet i en kris.
2. Centralstyrd process för data- och informationsutbyte
Relevant informaWon – teknisk, organisatorisk och strategisk – bör samlas in och delas eXer incidenter. Det kräver en central process med tydligt mandat aY ta Wllvara och sprida kunskap från cyberkriser.
3. Bryt stigmat och bygg en kultur av öppenhet.
Organisationer måste våga rapportera incidenter utan rädsla för skuld eller skam. Myndigheterna behöver gå före och skapa trygga former för delning, inte bidra till tystnadskulturen.
Cybersäkerhet är inte en tävling där varje aktör hanterar sina attacker i ensamhet. Det är ett lagarbete. När varje incident hanteras isolerat går ovärderlig kunskap förlorad. Vi är skyldiga Sveriges medborgare och företag att göra bättre än så.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
Manage Consent
To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
Functional Alltid aktiv
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistics
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marketing
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.