
– Vår studie pekar på att myndigheter, företag och organisationer som eftersträvar en effektiv livsmedelsberedskap bör se Sveriges viltstammar som en beredskapsresurs. Den är också relevant när vi diskuterar hur stora viltstammar vi ska sträva efter i viltförvaltningen, säger Ing-Marie Gren från SLU.
Finns det några djurarter som är mer värda än andra när det kommer till just beredskapsvärdet?
– Värdet bestäms av kaloriinnehållet i de ätbara delarna av djuren. Det är högst per kg slaktvikt för vildsvin och lägre för de övriga viltslagen (ca 1950 kcal/kg slaktvikt för vildsvin och 1310 för de övriga)
Vilka fördelar finns det med just viltkött kontra till exempel kött från boskapsdjur i ett beredskapsläge?
– Den främsta fördelen med viltkött är att viltet ’sköter sig själv’ utan behov av stall, inköp av foder, med mera.
Hur ser fördelningen av vilt ut över Sverige och hur påverkar detta – att Sverige är ett till ytan mycket stort land och att all vilt inte finns samlat på ett och samma ställe?
– Älg finns i norra Sverige och vildsvin i södra (se diagram på fördelning av värden vid halverad import av insatsvaror och livsmedel). Det innebär en riskspridning jämfört med koncentrationen av boskapsdjur i södra Sverige, särskilt i en krissituation med begränsade transporter inom Sverige.