– Vi ser att det finns systematiska skillnader mellan olika skolor i elevernas risk att utsättas för hot eller våld i skolan, särskilt när det gäller sexualbrott. Skillnaderna finns kvar även när man tar hänsyn till individuella faktorer som vi vet påverkar risken att utsättas, säger Elisabeth Nordén. I skolor som enligt Boverket ligger i […]
– Vi ser att det finns systematiska skillnader mellan olika skolor i elevernas risk att utsättas för hot eller våld i skolan, särskilt när det gäller sexualbrott. Skillnaderna finns kvar även när man tar hänsyn till individuella faktorer som vi vet påverkar risken att utsättas, säger Elisabeth Nordén.
I skolor som enligt Boverket ligger i områden med blandad socioekonomi, med samma eller något sämre socioekonomiska förutsättningar än rikssnittet, är risken att utsättas för hot eller våld nästan dubbelt så stor som i områdena med högst socioekonomi. Skillnaden är ännu större för sexualbrott, där utsattheten är tre gånger så stor i områdena med blandad socioekonomi. Dock går det inte att säkerställa någon skillnad i utsatthet mellan skolor som ligger i områden med blandad socioekonomi och skolor i områden med socioekonomiska utmaningar.
Studien visar också att det är större risk att utsättas i skolor som ligger i en landsbygdskommun jämfört med i en storstadskommun.
– Det kan tyckas förvånande eftersom det generellt är mindre vanligt att utsättas för brott på landsbygden jämfört med i storstäderna. Men det är i linje med flera undersökningar som visar att mobbning är vanligare i landsbygdsskolor, säger Elisabeth Nordén.
Det finns ett samband mellan lärartäthet och utsatthet för hot och våld i skolan. Ju lägre lärartäthet desto större är utsattheten. Utsattheten är även större på skolor med en större andel elever med utländsk bakgrund. För sexualbrott är utsattheten också mindre om eleverna upplever att lärarna ger tjejer och killar samma förutsättningar.
– Skolorna och deras huvudmän kan inte själva styra över de flesta av faktorerna som påverkar elevernas risk att utsättas för hot eller våld. Men lärartäthet och jämställt bemötande är sådant som går att påverka. Resultaten kan också vara till hjälp för att bedöma i vilka skolor som behovet av brottsförebyggande insatser är som störst, säger Elisabeth Nordén.
Brå har också tittat på flera faktorer som visat sig inte ha någon påverkan på elevernas risk att utsättas i skolan. Däribland om skolan är fristående eller kommunal, antalet elever i skolan eller andelen lärare med lärarlegitimation.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
