Den nationella terrorhotnivån justeras från fyra till tre på den femgradiga skalan. Det beslutade säkerhetspolischef Anders Thornberg under onsdagen. Det är med utgångspunkt i strategiska bedömningar från Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT. De ansvarar för att ta fram hotbedömningar för Sverige och svenska intressen utomlands, och tar även hänsyn till det dagsaktuella operativa läget för Säkerhetspolisen.
– Jag har gjort en sammantagen bedömning, och beslutat att återgå till den förhöjda hotnivå som rått i Sverige sedan hösten 2010. Vi går därmed från en fyra till en trea på den femgradiga skalan, säger säkerhetspolischef Anders Thornberg, som även samrått med cheferna för FRA och Must innan beslutet fattades.
Terrorhotnivån höjdes i november 2015, från tre till fyra på den femgradiga skalan. Terrorhotnivån är ett viktigt instrument för att andra myndigheter och organisationer ska kunna vidta relevanta åtgärder och höjningen gav berörda myndigheter möjlighet att agera utifrån sina uppdrag.
– I samband med höjningen rådde dessutom ett svårbedömt operativt läge, efter terrordåden i Paris i november. Attentaten föranledde ett intensivt arbete bland Europas underrättelse- och säkerhetstjänster för att analysera och bedöma situationen. Även om många utestående frågor fortfarande bearbetas, har helhetsbilden klarnat något sedan dess, säger Anders Thornberg.
Sänkningen innebär dock inte att terrorhotet mot Sverige försvunnit. Enligt NCT är Sverige ett legitimt, om än inte prioriterat, mål för terrorattentat från våldsbejakande islamistiska aktörer såväl i landet som utomlands. Det finns fortfarande ett fåtal aktörer som har både avsikt och förmåga att genomföra terrorattentat i Sverige.
– Därför är det viktigt att poängtera allvaret i att terrorhotnivån även efter den här sänkningen befinner sig på en förhöjd nivå. Läget har varit allvarligt sedan 2010 – och är det fortfarande, säger Anders Thornberg.
Utdrag ur NCT:s strategiska bedömning:
- NCT:s strategiska bedömningar tar hänsyn till hotet från våldsbejakande islamistisk extremism, inhemsk extremism, separatistiskt motiverad terrorism och ensamagerande gärningsmän.
- Under 2016 kommer det främsta terrorhotet mot Sverige sannolikt från våldsbejakande islamister.
- Sverige bedöms vara ett legitimt, men inte prioriterat mål, för terrorattentat från våldsbejakande islamistiska aktörer såväl i Sverige som utomlands.
- Det kommer att finnas ett fåtal aktörer som både har trolig avsikt och förmåga att genomföra terrorattentat i Sverige.
- Inom ramen för en förhöjd hotnivå ryms att terrorattentat kan ske, något som också skedde i december 2010.
- Isil är nu den ledande aktören och inspiratören inom global våldsbejakande islamism. Isils etablering på flera platser i världen och gruppens framgångar i Syrien och Irak, har bidragit till gruppens attraktionskraft bland våldsbejakande islamister i västvärlden.
- Isil har sannolikt bidragit till att antalet personer som anammar en våldsbejakande islamistisk ideologi har vuxit även i Sverige på senare år.
- Isil inspirerar även individer som inte har möjlighet att resa till konfliktområden för att ansluta sig till gruppen men som är villiga att agera på gruppens uppmaningar till attentat. Isils möjligheter att rekrytera individer för att utföra attentat i västvärlden, däribland Sverige, har därmed sannolikt ökat.
- Även al-Qaidas publikationer och budskap inspirerar och attraherar våldsbejakande islamistiska grupper och individer, i synnerhet de som ogillar Isils brutala metoder mot andra muslimer. Konkurrensen från Isil kommer möjligen bidra till att samarbetet mellan al-Qaidas grenar kommer att öka under 2016, vilket troligen skulle stärka organisationens förmåga till attentat i västvärlden.
- Antalet terrorattentat i västvärlden har ökat efter att Isil i september 2014 uppmanande sina sympatisörer att agera mot länder utanför konflikten i Syrien och Irak.
Majoriteten av de utförda och planerade attentaten i väst har genomförts med förhållandevis enkla medel, främst med stick- eller skjutvapen. Attentaten i Paris den 13 november avviker då de sannolikt krävde större koordination och mer omfattande planering på grund av fler gärningsmän och mål.
