Denna artikel publicerades ursprungligen i Aktuell Säkerhet nr. 3, 2022

Du är forskare inom rysk och östeuropeisk historia, ekonomi och politik – när och hur väcktes detta intresse? 

– Mitt intresse för Östeuropa väcktes först som barn, när jag besökte Sovjetunionen, och senare Ryssland och Baltikum på 90-talet. Som doktorand på Handelshögskolan i Stockholm 2005–09 fick jag möjlighet att fördjupa mig akademiskt i ämnet, varpå det blev min karriär.  

Hur skulle du beskriva dagens Ryssland – vad har de för mål och ambitioner under Putin?

–  Putins mål har, i bred bemärkelse, varit förhållandevis stabila över tid. Det har handlat om att bygga en stark stat, utveckla landets ekonomi, och stärka Moskvas ställning i världspolitiken. Men huruvida Putins politik varit ändamålsenlig kan givetvis diskuteras. Det finns mycket som tyder på att invasionen av Ukraina, förutom att vara ett flagrant brott mot folkrätten, också blir det kanske största misstag som någon rysk politiker fattat på årtionden. Sanktionerna mot Ryssland är extremt skadliga, och på sikt kommer EU göra sig mycket mer oberoende av rysk energi. Det innebär att basen för den ryska tillväxtmodellen undermineras.

Om du får ge din syn på saken – vad tror du är Putins agenda när det kommer till Ukrainainvasionen. Förutom att annektera landet, vad vill han – och om han lyckas, är detta bara början?

– Putin har över tid blivit mer besatt av historien, och möjligtvis sitt eget eftermäle. Han vill bli ihågkommen som ledaren som återskapade den ryska stormakten, där kontroll över Belarus och Ukraina spelar en central roll. Dessa mål är ideologiska, och är grundade i Putins personliga ambitioner, vilket gör dem svåra att hantera.

Vi är vana vid att tänka kring krig i termer av rationella mål, som för oss handlar om exempelvis maktbalans eller kontroll över resurser. Putin ser givetvis sina mål som rationella, men bedömda enligt andra måttstockar. Han har övertygat sig själv om att Ukraina inte kan existera som självständig stat, utan måste tillhöra den ryska intressesfären, och har övertygat sig själv om att västvärlden vill Ryssland illa.

Du har bland annat påtalat att Rysslands beroende av Kina ökar ju längre kriget pågår – kan du utveckla?

– Kina är möjligtvis den enda stat som tror sig kunna tjäna på Rysslands ökade isolation från omvärlden. Moskva blir mer beroende av Peking, ekonomiskt, politiskt och kanske militärt. Ju längre Putin klättrar ut på grenen och dinglar, desto mer tror sig den kinesiska ledningen kunna få exempelvis fördelaktiga ryska energiavtal. Därför sitter Peking på staketet nu, och avvaktar vad som sker på det ukrainska slagfältet. Samtidigt kommer Kina att vilja undvika att drabbas av sekundärsanktioner, något som bestämmer gränserna för det kinesiska engagemanget i Ryssland. 

Hur påverkar invasionen Sverige rent ekonomiskt? Blir det något företag eller någon myndighet som får ta en större smäll än andra och hur kommer det bli på sikt?

–  Det är för tidigt att säga, men överlag påverkas hela Europa av det försämrade säkerhetspolitiska läget, den ökade osäkerheten och oförutsägbarheten.

Finns det några andra effekter av kriget som direkt påverkar Sverige?

– Vi står inför vad som kan vara Europas största humanitära katastrof sedan 1945. Inget land kommer vara oberört. Vi har att hantera en kris som kan bli långvarig och mycket svårlöst.

Du är en av talarna på Säkerhetsgalan i höst – och det är förstås svårt att veta nu hur omvärldsläget ser ut då och att ditt anförande förstås påverkas av det, men vad tänker du prata om som det ser ut idag? 

– Min ambition är att försöka förklara hur vi hamnat där vi är, och vad vi möjligtvis kan göra för att hantera de problem och faror som nu föreligger. Ryssland kommer stå i fokus för min diskussion, men säkerligen finns det skäl att anlägga även en internationell utblick.

FAKTARUTA
Yrke: Forskare
Bor: Stockholm
Bakgrund: Ekonomie doktor vid Handelshögskolan 2009, docent vid Uppsala universitet och biträdande chef vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.  
Motto: Har tyvärr aldrig lyckats artikulera något specifikt motto.