I dag släppte Symantec sin årliga rapport, Norton Cybersecurity Insights Report. En studie som omfattar 21 000 konsumenter över hela världen, varav 6 000 från sex länder i Europa. Rapporten visar att 1,7 miljoner svenskar drabbats av internetbrott under de senaste tolv månaderna.
Årets sista nummer av Aktuell Säkerhet kommer ut 9 december, teckna din prenumeration här:
Rapporten visar att även om vi över lag är mer medvetna om risker på internet fortsätter gemene man sitt riskbeteende. Hur kan branschen bidra till att bryta detta beteende, är det möjligt?
– Som leverantör försöker vi bidra på flera sätt. Dels genom att göra gemena man medvetna om cyberhoten och hur man kan minimera riskerna både med teknik och sunt förnuft, som nu med Norton Cyber Security Insights report. Dels genom att hela tiden utveckla och förbättra våra egna säkerhetslösningar för att kunna erbjuda alltmer omfattande säkerhetslösningar som är enkla att använda, så användaren själv tänka på säkerheten. Ett led i detta är exempelvis vår Norton Security Premium lösning som omfattar skydd för upp till tio olika enheter för PC, MAC, surfplattor och mobil. Intressant att se är att respondenterna i vår undersökning anser att ansvaret för att utbilda människor om hur man ska vara säker och trygg på nätet främst ligger på individen själv (67 procent), sedan följt av internetleverantörer (56 procent) och regeringen/stalig myndighet (52 procent), säger Ola Rehnberg, säkerhetsexpert för Norton i Norden.
Snabba fakta ur rapporten:
1,7 miljoner svenskar har utsatts för nätkriminalitet under det senaste året, vilket är en ökning med 200 000 personer jämfört med föregående period.
Cirka 2,6 miljarder kronor har konsumenter förlorat på grund av nätbrott.
de drabbade la i genomsnitt ner 20,4 timmar på att hantera konsekvenserna.
Drabbade fortsätter trots det med ett riskfyllt beteende.
Millennials (18-34 år) och de som reser frekvent är några av de som drabbas mest av brott.
Nästan tre fjärdedelar (73 procent) av svenskarna vet att de aktivt måste skydda sin information när de är uppkopplade, ändå är de benägna att klicka på länkar eller öppna bifogade filer med skadlig kod från avsändare de inte känner.
Det utkristalliserar sig även att affärsresenärer är extra utsatta, och det handlar då kanske framförallt om att man kopplar upp sig till olika wifi. Hur kan affärsresenärer arbeta säkert och ändå effektivt? Går det?
– Absolut. Det allra bästa är se till att ha tillgång till VPN (krypterad uppkoppling) och ha för vana att alltid använda den när du är på offentliga anslutningar, särskilt på flygplatser. Alla bör se över sina inställningar och vara försiktig med Bluetooth och aktivera det bara när det behövs, då sparar du dessutom batteri. När Bluetooth aktiveras, se till att ställa in det på ”gömd” och inte ”upptäckbar”. Stäng också av geo-tracking, fildelning och automatisk WiFi-uppkoppling. Vidare rekommenderar jag skärmskydd till både surfplatta och dator för att unvika ”över-axeln-surfare” så att de inte kan kommer åt känslig information. En självklar grundregel är att göra regelbundna säkerhetsbackuper. Samt att endast öppna sina kreditkort för utlandsbruk när du behöver det och fixa om möjligt dina bankaffärer redan hemma innan du reser. Finansiella transaktioner innebär en onödig risk på oskyddade nätverk.
Rapporten visar även att cyberbrotten ökar, hur kan vi skydda oss mot det hotet? Ser ni några trender där i vilken form av brott som ökar?
– De vanligaste hoten handlar om dataintrång, nätfiske och ransomware. Jag kan inte understryka det nog, det absolut viktigaste är att använda olika och starka lösenord, som innehåller både bokstäver och siffror, på alla olika enheter och konton du använder – och inte dela dem med någon, vilket var tredje svensk verkar göra enligt vår undersökning. Skulle du ha svårt att komma ihåg lösenorden rekommenderar jag lösenordstjänster. Många bra är rent av gratis såsom Norton Identity Safe. Vidare rekommenderar jag att man skyddar alla enheter. Vår undersökning visar att var femte svensk inte kan identifiera ett nätfiskeangrepp, så var mistänksam. Tänk till innan du klickar på länkar eller svarar på mail oavsett vem avsändaren är.
