Ett område där RICO anses ha haft särskilt stor betydelse är insatser mot övergrepp i rättssak. Sådana kan omfatta bland annat hot mot vittnen, angrepp mot personer i vittnesskyddsprogram eller mot personer om samarbetat med federala myndigheter inom rättsväsendet eller underrättelsesfären.
Uppmärksammade fall
RICO-fall får ofta stor uppmärksamhet i medierna. År 1979 använde USA:s federala regering RICO för att söka sak mot Hells Angels för brott med vapen resp. narkotika. HA-chefen Sonny Barger frikändes, övriga släpptes efter att juryn inte kunde komma överens i åtalets centrala delar.
Polismyndigheten i Key West, Florida, förklarades omkring 1984 vara ett ”brottsligt företag” enligt RICO:s regler. Enligt åtalet skulle biträdande polismästaren ha drivit en beskyddarverksamhet för kokainsmugglare.
Gangsterfamiljen Lucchese var under många år en av ”de fem stora” som tillsammans räknades till den ”Amerikanska maffian”. En stor inkomstkälla var utpressning och arbetskraftmanipulationer. Till slut fick familjen kontroll över flera stora fackföreningar inom bl.a. byggverksamhet, bagagehantering och slakterier. En viktig orsak till att familjen efter hand tappade inflytande var att flera medlemmar blev vittnen för åklagarsidan. Ett kronvittne avgav bevisning som bidrog till femtio fällningar. Ett psykologiskt skäl var att en del kunde undvika att bli skjutna av konkurrenter. Totalt beräknas familjen ha haft ca tvåtusen medlemmar.
Boken och filmen ”Gudfadern” inspirerades av turerna kring famil jen Lucchese och kom därigenom att sätta stilen för hur maffiakulturen skulle beskrivas som underhållning.
Den internationella fotbollsorganisationen FIFA instämdes 2015 i ett 47 punkter långt åtal för bl.a. skumrask, korruption och penningtvätt för att ha berikat sig själva genom korruption av internationell fotboll (”soccer”) riktad mot FIFA. Detta ansågs ha påverkat Rysslands och Quatars möjligheter att vinna budgivningen att få arrangera fotbollens världscup 2018 resp. 2022.
En svensk RICO?
USA har internationellt sett utövat ett stort inflytande på andra länders lagstiftning, polisarbete, polisutbildning med mera. I Sverige har vi efter hand tagit in amerikansk lagstiftning mot organiserad brottslighet, bland annat möjligheter till hemlig rumsavlyssning och insatser mot penningtvätt.
Är det då sannolikt att vi kommer att göra något liknande och stifta en svensk RICO-lag”?
Mycket talar för det. Vi har en allmän tendens att kopiera amerikanska metoder och stilar inom såväl kriminalitet som juridik. Därtill kommer faktorer som att brottsligheten i vårt land i mycket kopierar sina amerikanska kolleger och därför kräver liknande motåtgärder. Mediepåverkan genom film och teve gör svenska väljare intresserade av amerikanska stilar. När allt fler svenska yrkesgrupper får taktiska erfarenheter av RICO-arbete kommer den svenska mentaliteten att förskjutas. Annat amerikanskt inflytande i form av underrättelseinformation, utbildning och mediaproduktion kommer också att öka intresset för en särskild svensk RICO-lagstiftning.
USA har i flera omgångar varit internationellt ledande i kampen mot den organiserade brottsligheten. Reaktionen är till stor del ett resultat av att denna blev en politisk och juridisk faktor i USA redan före andra världskriget. En ny nivå för brottsbekämpning blev insatser mot bl.a. ”kapitalflykt (eng. ”capital flight”, idag vanligast kallat ”money laundering” eller ”penningtvätt”). Mycket av det som dokumenterades kom senare att speglas i amerikansk film och deckarlitteratur,
Utarbetandet av en svensk RICO-lagstiftning kommer emellertid att kräva nogsam inventering av de områden som skall regleras men också precisa definitioner av exakt vad som skall kriminaliseras. Ty straffrättsligt arbete av RICO-modell handlar om att handla om att nyttja en lag med brett täckningsområde och stor straffrättslig tyngd.
Därför kommer utarbetandet av ett svenskt RICO-komplex att sannolikt ske steg för steg ock kräva åratal av arbete. Att gå från Strafflagen till Brottsbalken tog ett århundrade mellan resp. lag trädde i kraft (1865 resp. 1965).
Jonas Hartelius
Narkotikaforskare och debattör
