Regeringen vill stärka möjligheterna att ingripa mot säkerhetsrisker i avtal

I propositionen från Justitiedepartementet föreslås att tillsynsmyndigheter ska få bredare möjligheter att ingripa mot avtal och andra förfaranden som bedöms olämpliga ur ett säkerhetsskyddsperspektiv.

Det innebär att myndigheter ska kunna besluta om åtgärdsförelägganden även i fall där det i dag inte finns krav på säkerhetsskyddsavtal. Syftet är att kunna hantera risker i ett tidigare skede och i fler typer av samarbeten än vad som i dag omfattas av regelverket.

Ny anmälningsplikt införs

En central del av förslaget är införandet av en anmälningsplikt. Verksamhetsutövare som genom avtal eller samarbeten exponerar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller säkerhetskänslig verksamhet ska i vissa fall vara skyldiga att anmäla detta till tillsynsmyndighet.

Förslaget syftar till att göra riskfyllda förfaranden mer synliga och därmed lättare att upptäcka och följa upp. Den som inte uppfyller anmälningsplikten ska kunna åläggas en sanktionsavgift.

Snabbare ingripanden vid risk

Regeringen föreslår även att tillsynsmyndigheter ska få möjlighet att fatta interimistiska beslut, det vill säga tillfälliga förelägganden, för att snabbt kunna ingripa mot avtal eller samarbeten som bedöms innebära en säkerhetsrisk.

Samtidigt föreslås utökade befogenheter att utreda om ett avtal eller annat förfarande är olämpligt ur säkerhetssynpunkt.

Föreslås träda i kraft 2026

Förslagen är en del av regeringens arbete med att stärka skyddet för Sveriges säkerhet och kompletterar tidigare åtgärder inom området.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Den nya anmälningsplikten föreslås börja gälla den 1 januari 2027, för att ge berörda verksamheter tid att anpassa sig till de nya kraven.