Nästan 9 av 10 internetanvändare 18 år eller äldre tar del av politisk information eller politiska budskap varje dag, det visar Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet: Valspecial 2022”. Men att sålla i all denna information är inte helt enkelt. Mot bakgrund av händelser som det amerikanska valet 2020, den pågående pandemin och Rysslands invasion i […]
Nästan 9 av 10 internetanvändare 18 år eller äldre tar del av politisk information eller politiska budskap varje dag, det visar Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet: Valspecial 2022”. Men att sålla i all denna information är inte helt enkelt. Mot bakgrund av händelser som det amerikanska valet 2020, den pågående pandemin och Rysslands invasion i Ukraina, har frågan om desinformation blivit högaktuell.
– I höst är det återigen dags för svenskarna att gå till valurnorna. I samband med valåret släpper Internetstiftelsen denna valspecial som lägger fokus på internets viktiga roll i det demokratiska samhället. Med undersökningen vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas kopplat till politik, och ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund, säger Carl Piva, vd, Internetstiftelsen.
”Oron i sig är självklart inte bra, men det kanske kan leda till en ökad förståelse för vikten av källkritik”
Enligt rapporten känner varannan väljare stor oro för att falsk eller vilseledande information på nätet kommer att användas för att påverka valutgången. Och en tredjedel av väljarna känner stor oro för att utländska stater och myndigheter kommer att använda internet för att påverka valresultatet.
– Oron i sig är självklart inte bra, men det kanske kan leda till en ökad förståelse för vikten av källkritik. Vid stora omvärldshändelser är det extra viktigt att leta efter bekräftad information från flera oberoende medier, vara extra skeptisk mot information från anonyma och okända källor, och att inte sprida obekräftade uppgifter vidare bara för att man känner starkt i frågan, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig, Internetstiftelsen.
Nästan var tredje väljare uttrycker sina politiska åsikter på nätet. Men det finns faktorer som gör att man begränsar sina inlägg. 3 av 10 förstagångsväljare har avstått från att uttrycka politiska åsikter på nätet för att undvika hat, hot eller hård kritik. Bland internetanvändarna i stort är motsvarande siffra 2 av 10, och bland de som diskuterar politiska frågor på nätet är det hela 4 av 10.
– Att man avstår från det politiska samtalet på nätet är ett stort demokratiskt problem, även om undersökningen visar att de flesta snarare begränsar sig istället för att tystna helt. Det politiska samtalsklimatet på nätet, och även samtalsklimatet över lag, är alldeles för hårt, säger Björn Appelgren.
Desinformation och näthat leder till frågan om nätjättarnas ansvar. Detta är något av en vattendelare. 59 procent anser att plattformarna bör få ta bort politiska inlägg som de bedömer innehålla vilseledande eller falsk information men en tredjedel av väljarna anser motsatsen. Väljarna är mer överens när det kommer till frågan om plattformarna bör få ta bort politiska inlägg som bedöms innehålla kränkningar, hat eller hot, vilket 76 procent tycker att de ska få.
”Förstagångsväljare konsumerar oftast politiskt innehåll i sociala medier, kanaler som lämpar sig för kortare innehåll och ofta utan redaktörskap”
Traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar är de källor som anses viktigast för att ta del av politisk information för alla väljare. Men när det kommer till val av kanal finns det skillnader. Bland de yngre väljarna, födda på 00-talet, är det vanligare att ta del av politiskt innehåll i sociala medier på daglig basis än i tv, radio eller nyhetstidningar. Trots frekvent användande tycker de yngre väljarna paradoxalt nog att sociala medier är de minst viktiga och minst pålitliga källorna för politisk information eller politiska budskap.
– Det kan finnas en utmaning i att olika väljargruppers kanalval och beteenden skiljer sig åt. Kan det medföra att de får olika bild av det politiska landskapet? Om man ska hårddra det konsumerar förstagångsväljare oftast politiskt innehåll i sociala medier, kanaler som lämpar sig för kortare innehåll och ofta utan redaktörskap, medan äldre väljargrupper oftare tar del av politiskt innehåll i traditionella mediekanaler som har mer utrymme för analys och fler perspektiv, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef, Internetstiftelsen.
Förstagångsväljarna delar mer politiska inlägg och diskuterar i högre grad politik på nätet än övriga väljare. Och 40 procent av dem tycker att sociala medier ger dem större möjligheter att påverka samhällsfrågor, till skillnad från väljarna i stort där bara 16 procent tycker likadant. Var fjärde förstagångsväljare har anmält något politiskt inlägg på grund av hårda ord, hat eller hot.
Facebook är den vanligaste sociala nätverksplatsen för att ta del av politisk information eller politiska budskap för alla utom de yngsta väljarna, där Instagram är i topp. Nästan varannan 00-talist tar på veckobasis del av politiskt innehåll på Instagram.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
