MSB satsar 15 miljoner kronor de närmaste åren på att ta fram kunskap om extremism i Sverige. Radikalisering och våldsbejakande rörelser i samhället ska studeras i tre nya forskningsprojekt, skriver MSB på sin hemsida.
Några av frågorna i fokus är: Varför söker sig individer till våldsbejakande miljöer? De åtgärder som myndigheter vidtar – fungerar de eller motverkar de sitt syfte? Vilka processer och vilken dialog mellan olika aktörer behövs för att skapa motståndskraft? De tre projekten drivs av Institutet för framtidsstudier, Södertörns högskola och Umeå universitet. Finansieringen är resultatet av forskningsutlysningen ”Antagonism och social oro” som genomfördes 2015. Projekten startar under våren 2016 och kommer senare att presenteras närmare på msb.se.
Våldsbejakande organisering och antisociala karriärer
Varför söker sig individer till våldsbejakande miljöer? Hur uppstår, upprätthålls och samspelar dessa miljöer med varandra? Detta nya forskningsprojekt vid Institutet för framtidsstudier ska kombinera data från offentliga register med intervjuer med personer i våldsbejakande miljöer. Projektet vill även lyfta frågan hur återvändare och sympatisörer till våldsbejakande extremistmiljöer tycks bilda symbios med aktörer ur organiserad brottslighet, vilket gör det ännu svårare att möta konsekvenserna av en ökad radikalisering.
Kontakt för uppdraget är Christofer Edling, Institutet för framtidsstudier.
Radikalisering och motradikalisering
Detta projekt syftar till att ta fram fördjupad kunskap om myndigheters åtgärder. Vilka åtgärder är effektiva och fungerar, och vilka kan rent av få motsatt effekt? En studie ska genomföras med inriktning mot vänsterautonoma rörelser i tre svenska städer. Forskarna vill få fram svar på frågor kring hur rekryteringen till antisociala rörelser påverkas av de myndighetsåtgärder som genomförts i syfte att motverka radikalisering.
Kontakt för uppdraget är Magnus Wennerhag, Södertörns högskola
Lokal motståndskraft mot radikalisering och våldsbejakande extremism
Vilken motståndskraft har lokalsamhället mot social oro? Detta projekt består av tre delstudier som ska studera olika frågor: Hur kan radikalisering kopplad till religiös extremism förstås? Hur upplever civilsamhällets aktörer radikaliseringsproblematiken och vilka processer finns för att skapa en motståndskraft? Vilka former för dialog behövs för att stärka samverkan mellan offentliga aktörer på lokal nivå och civilsamhället?
Kontakt för uppdraget är Malin Eklund Wimelius, Umeå universitet