I juni 2016 fick Nationella Samordnaren regeringens uppdrag att analysera och föreslå hur det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism bör samordnas och organiseras nationellt från och med januari 2018 när samordnarens uppdrag upphör. Förslaget skulle rymmas inom en i dag redan befintlig myndighetsstruktur. Teckna din prenumeration av Aktuell Säkerhet här: – Utifrån vårt uppdrag att […]
Hillevi Engström, ny nationell samordnare mot extremism. Foto: Peter Knutsson
I juni 2016 fick Nationella Samordnaren regeringens uppdrag att analysera och föreslå hur det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism bör samordnas och organiseras nationellt från och med januari 2018 när samordnarens uppdrag upphör. Förslaget skulle rymmas inom en i dag redan befintlig myndighetsstruktur.
Teckna din prenumeration av Aktuell Säkerhet här:
– Utifrån vårt uppdrag att Stärka demokratin mot våldsbejakande extremism och minska riskerna för samhället och dess medborgare är vårt förslag att MSB ska ta över samordningsansvaret från och med 2018. Ett viktigt skäl är att MSB hanterar samhällets olika risker, till vilka våldsbejakande extremism bör räknas, säger Hillevi Engström, Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.
En viktig uppgift för MSB och länsstyrelserna blir att stödja kommunerna dels i deras grundläggande arbete med lägesbilder och handlingsplaner, dels i det faktiska arbetet för att stärka demokratin, motverka att personer dras in i våldsbejakande extremism och underlätta för dem som vill lämna sådana miljöer. Samordnaren hade också i uppdrag att se över kommunernas ansvar och uppdrag och eventuellt föreslå ny lagstiftning.
Helena Lindberg, MSB.
– Vi har tagit del av samordnarens förslag och kommer naturligtvis att studera betänkandet noga, säger MSB:s generaldirektör Helena Lindberg i en kommentar om betänkandet.
I dag finns ingen lagstiftning som uttryckligen ställer krav på att kommunerna ska utse en samordnare, ta fram en lägesbild eller formulera en handlingsplan. Däremot ser vi att mycket av den lagstiftning som styr kommunernas arbete, till exempel skollagen och socialtjänstlagen, räcker för att ge kommunerna stöd i arbetet med att lokalt stärka demokratin, motverka att personer ansluter sig till våldsbejakande extremism och underlättar utträde ur sådana miljöer.
– En samordnare ska uppmuntra och entusiasmera, inte i ett första skede föreslå tvingande lagstiftning. Det är därför som det finns en samordning. Vi kan inte heller komma ifrån att förutsättningarna ser väldigt olika ut i våra kommuner. Vi föreslår därför inga nya regler, säger Hillevi Engström.
Läs samordnarens debatt hos DN:
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
