Leveranskedjan pekas ut som svagaste länken i svensk cybersäkerhet

Rapporten visar att säkra leveranskedjor är en av de svagaste kontrollerna i svensk cybersäkerhet. Det är särskilt relevant efter att cybersäkerhetslagen, som genomför EU:s NIS2-direktiv, trädde i kraft den 15 januari 2026. Enligt rapporten saknar många verksamheter fortfarande den mognad som krävs för att möta de nya kraven.

– Att säkra leveranskedjan är en av de svagaste kontrollerna i hela rapporten är årets tydligaste varningssignal. Angripare går i allt högre grad via leverantörer för att nå in i verksamheter och samhällskritisk infrastruktur. Den som inte kan styrka en säker leveranskedja riskerar dessutom att förlora affärer, säger Matti Olofsson, vd på Onemore Secure.

Skillnader mellan sektorer

Den genomsnittliga NIS2-mognaden i rapporten är 3,0. Bank och försäkring har högst nivå med 3,8, medan kommuner samt transport och logistik ligger lägst, med 2,1 respektive 2,2.

Den samlade cybersäkerhetsmognaden uppgår till 3,4 av 5. När IT och telekom exkluderas, eftersom sektorerna drar upp snittet, sjunker nivån till 3,2. IT-säkerhet är den starkaste förmågan med 3,6, medan säkerhetskultur ligger på 3,3.

Ledningens ansvar halkar efter

Rapporten visar också en skillnad mellan hur cybersäkerhet prioriteras och hur ansvaret faktiskt är förankrat i organisationerna. 64 procent uppger att cybersäkerhet prioriteras i ledningsgruppen, men endast 41 procent har hög mognad när det gäller ledningens faktiska ägarskap av frågan.

Säker utveckling, som är ett nytt område i årets rapport, får samtidigt en mognadsgrad på 2,6. 27 procent saknar helt automatiserad säkerhetstestning och 22 procent saknar ett ramverk för säker kodning.

– Cybersäkerhet är inte längre en teknisk stödfunktion. Det är en ledningsfråga och i grunden en fråga om förtroende. Rapporten visar att styrkan sällan är jämnt fördelad – vissa förmågor är starkare än vi tror, andra svagare än vi vill erkänna, säger Robert Willborg, cybersäkerhetsexpert, rådgivare och sakkunnig.

Sverige trea i nordisk jämförelse

I den europeiska jämförelsen i rapporten ligger Norge och Finland högst, båda med en samlad mognadsgrad på 3,5. Sverige hamnar på tredje plats med 3,4.