Onsdagen den 15 januari startar KTH:s och Försvarsmaktens forskningscentrum för cyberförsvar och informationssäkerhet (CDIS). Detta innebär bland annat att KTH ska utbilda 30 stycken särskilt utvalda rekryter som rycker in den 20 juli.
Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här
Pontus Johnson, professor i nätverk och systemteknik och ansvarig person på KTH för det nya forskningscentret, berättar att man inom ramen för verksamheten redan fattat beslut om sex doktorandtjänster, varav fyra är tillsatta.
– En av doktoranderna ska jobba med postkvantkryptografi. Kryptografi är superviktigt för säkerheten, och kan delas upp i två områden. Symmetrisk och asymmetrisk. Den senare hotas av kvantdatorer. Om du har information du vill hålla hemlig i 20 år framöver kan det vara ganska bråttom att utveckla nya algoritmer, säger Pontus Johnson.
Några av de andra doktorandprojekten rör bevisbart säker hårdvara, maskininlärning för cyberoperationer och attacksimuleringar för försvarssystem.
– Att testa försvarssystem via simuleringar är som att göra krocktester för bilar. Här handlar det dock om IT-systemen i till exempel stridsvagnar och flygplan. Att testa systemen på det här sättet gör att man kan leta efter säkerhetsbrister och hitta dem snabbare.
Sverige ligger idag inte särskilt bra till internationellt vad gäller cybersäkerhet. På National Cyber Security Index innehar Sverige plats 39. Grannländerna Danmark och Finland, plats 8 respektive plats 9, befinner sig i ett betydligt bättre läge. Hur kommer detta sig?
– Det är en väldigt bra fråga. Min gissning är att det är kopplat till hur vi fattar beslut i Sverige. Över 40 myndigheter är involverade, men det är inte solklart vem som äger frågan om cybersäkerhet. Det finns i dagsläget inte en tydlig tillsynsmyndighet, ingen har ett mandat. Jag ser det som en bra motivering till att vi behöver mer samarbete mellan svenska myndigheter, en fungerande kunskapsöverföring.
