Islamiska staten, IS tros ha en årsinkomst runt en miljard dollar. Hälften kommer från olja. Resten är till stor del många bäckar små. Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Cats, vid Försvarshögskolan har på uppdrag av Finansinspektionen beskrivit hur denna finansiering ser ut och vad Sverige kan göra för att minska flödet, det skriver Försvarshögskolan […]
Lars Nicander. Foto: Rickard Kilström.
Islamiska staten, IS tros ha en årsinkomst runt en miljard dollar. Hälften kommer från olja. Resten är till stor del många bäckar små. Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Cats, vid Försvarshögskolan har på uppdrag av Finansinspektionen beskrivit hur denna finansiering ser ut och vad Sverige kan göra för att minska flödet, det skriver Försvarshögskolan i sitt nyhetsbrev.
– Vi ser terrorismens folkliga förankring. Det finns ett väl utbyggt system att via sociala medier skänka pengar till IS eller någon annan terroristorganisation. Vi kan också se hur en svensk som är på väg till kriget lämnar spår efter sig. Resan till Syrien eller Libyen föregås ofta av en ökad finansiell aktivitet. Man gör sig av med ägodelar och säger upp sig från jobbet om man har något, säger Lars Nicander vid Cats till Försvarshögskolan.
Han säger vidare att även om det handlar om stora summor på så är kostnaderna för ett attentat relativt låga. Av de 40 terrordåd som inträffat de senaste 20 åren har tre fjärdedelar kostat under tio tusen dollar.
Information A och O
Lars Nicander får frågan vad Sverige kan göra för att minska flödet. Han ser att det framförallt handlar om att övervinna inbyggda informationsgap, över hela linjen.
– På regeringsnivå delas frågan om terrorismens finansiering av justitie- och finansdepartementet. På myndighetsnivå bevakar Finansinspektionen penningtvätt och Ekobrottsmyndigheten ekonomisk brottslighet.
Här finns också Säkerhetspolisen med ansvar för terrorism och Polismyndigheten med den särskilda enheten Finanspolisen inom den nationella operativa avdelningen som är inriktad på finansiell brottslighet. Ett steg under finns de fyra stora bankerna som ska samarbeta med myndigheterna. Men bankerna får sällan någon vägledning om vad man ska leta efter och ett bra samarbete förutsätter ett givande och tagande.
Lars Nicander anser att det måste börja på polisnivå och då måsta Finanspolisen få mer resurser för analys, utredning samt sekonderad expertis.
– Vi har närmare studerat hur denna fråga sköts i Storbritannien och Kanada och där sker en samordning på en högre nivå i särskilda finansunderättelseorgan med brottsbeivrande mandat.
Legalt att finansiera
Det finns många olika sätt att finansiera terrorism. Många är legala i form av donationer och lån eller informella överföringssystem som till exempel hawala. Andra hör till den ekonomiska brottsligheten som momsfiffel, förfalskning och hyrbilar. Vissa typer av bilar är eftertraktade av krigarna och de hyrs i Europa och körs sedan ner. På senare tid har det blivit svårare att få in de stulna bilarna över den turkiska gränsen. Lån kan vara allt från studielån till snabblån på nätet. De sociala medierna spelar en stor roll för att få in pengar. Bidragsgivaren slussas in på säkra sociala medier och instrueras i hur transaktionen går till.
– Terroristerna är mycket säkerhetsmedvetna. De har exempelvis klassat olika sociala medier utifrån hur säkra de anses vara mot övervakning, säger Lars Nicander till Försvarshögskolan.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
