Totalt förra året anmäldes 63 misstänkta krigsbrott till Polisens Krigsbrottskomission, en siffra som är högre än någonsin tidigare. Flyktingströmmen från det krigsdrabbade Syrien tros ligga bakom ökningen. Samtidigt har karaktären på utredningarna förändrats.
– Mycket tyder på att siffran ökade stadigt efter den stora inströmningen av flyktingar vi hade under sommaren/hösten 2015. Då har ju också tips från allmänheten ökat, men också anmälningar från Migrationsverket eftersom de hanterar fler ärenden och då ökar informationsflödet hos dem, säger Patricia Rakic Arle, gruppchef för Krigsbrottskommissionen vid Nationella Operativa Avdelningen, NOA till Sveriges Radio.
Genom internationella konventioner har Sverige förbundit sig att spåra och utreda misstänkta krigsbrott, såsom folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Krigsbrottskomissionen får förutom tips av Migrationsverket även information av utländska myndigheter om misstänkta utländska krigsförbrytare som kan befinna sig på svensk mark: Dessutom bedrivs till viss del spaning på internet, rapporterar Sveriges Radio.
Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här.
Av de brott som anmäldes under 2016 är de flesta förknippade med Syrien. Därmed skiljer sig utredningarna från tidigare då det ofta har handlat om brott i exempelvis forna Jugoslavien eller Rwanda.
– All vår bevisning har då när det gått till rättegång handlat om muntlig bevisning. I klartext handlar det om att överlevare från massakrer, vittnen och målsägare kommer till tingsrätten i Sverige eller vittnar på videolänk och berättar vad de vet om den här personen som är tilltalad, säger Patricia Rakic Arle.
– Nu kan vi se att vi hittar bevisning på nätet, i sociala medier, personer som begår krigsförbrytelser lägger ut bilder och bevisning på nätet över sina egna brott.
I nuläget har Krigsbrottskomissionen 23 förundersökningar som ligger öppna – förundersökningar som gäller flera olika länder. Flera av ärendena rör anmälningar som kom in för flera år sedan, därmed utreds merparten av de anmälningar som kom in förra året inte mer.
– Ja, det kan handla till exempel om att Migrationsverket, den information vi får därifrån bygger helt på den hördes egna uppgifter. Men sen finns det ingen annan, går inte att hitta någon annan information som styrker detta, och då kommer vi inte vidare, förklarar Patricia Rakic Arle för Sveriges Radio.
Förra året utökade Krigsbrottskomissionen från åtta utredare till fjorton. Dessutom förstärktes analys- och underättelsesidan.
– Vi tror väl för 2017 att siffran kommer att ligga ungefär i samma härad som under det gångna året, säger Patricia Rakic Arle som tillägger att hon inte tror att antalet anmälningar kommer att minska.
