En ny rapport från Amnesty International, Dangerously disproportionate: The ever-expanding national security state in Europe, visar hur en mängd nya lagar antagits i snabb takt inom EU, hur dessa lagar underminerar grundläggande friheter och hur de lett till en nedmontering av skydd för mänskliga rättigheter som många gånger vunnits genom hårt arbete.

Rapporten är baserad på över två års reseracharbete i 14 EU-länder och av analyser av initiativ på både internationell nivå och EU-nivå.

– I kölvattnet efter en serie fruktansvärda attacker, från Paris till Berlin, har regeringar forcerat fram en mängd oproportionerliga och diskriminerande lagar, säger John Dalhuisen, chef Amnesty Internationals Europaavdelning.

Efter terrorattacken mot World Trade Center 2011. Foto: Jim Watson

I flera länder har anti-terrorismåtgärder som antagits eller föreslagits undergrävt rättsstatsprincipen, förstärkt den exekutiva makten, skalat bort rättsliga kontrollmekanismer, begränsat yttrandefriheten och utsatt alla invånare för i det närmaste obehindrad övervakning från regeringen. Effekterna som lagarna har fått för utländska personer och för etniska och religiösa minoriteter har varit särskilt allvarliga.

Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här.

I flera länder har konstitutionella reformer eller andra lagändringar gjort det enklare att deklarera att det råder undantagstillstånd eller att bevilja särskilda befogenheter till säkerhetstjänsten, ofta med liten – eller ingen – rättslig kontroll.

Till exempel har ny lagstiftning i Ungern gjort det möjligt med omfattande exekutiv maktutövning i situationer där det råder undantagstillstånd. Det är då möjligt att bannlysa publika möten, införa allvarliga restriktioner av rörelsefriheten och frysa ekonomiska tillgångar. Vagt definierade skrivningar gör det möjligt att upphäva lagar och snabbt anta nya, samt att sätta in militären för att dämpa oroligheter.

I Frankrike har undantagstillstånd återinförts fem gånger, vilket lett till en normalisering av flera integritetskränkande åtgärder; som förbud mot demonstrationer och att visitationer och husrannsakningar kan genomföras utan särskilt rättsligt tillstånd.

Polens nya anti-terrorlagar har cementerat repressiva befogenheter, inklusive åtgärder som riktar sig gentemot utländska medborgare på ett diskriminerande sätt.

Många EU-länder har anslutit sig till skaran övervakningsstater.

Flera länder i EU anslutit sig till skaran av ”övervakningsstater” genom att anta nya lagar som tillåter omfattande övervakning och som därmed ger integritetskränkande makt åt säkerhets- och underrättelsetjänsten.

I bland annat Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Polen, Ungern, Österrike, Belgien och Nederländerna finns möjlighet till massavlyssning och att samla data om miljontals människor.

Oövervakad målinriktad övervakning har också utökats massivt. Polens anti-terrorlag från 2016 tillåter hemliga övervakningsåtgärder gentemot utländska medborgare; som telefonavlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation under tre månader utan juridisk prövning.

Migranter och flyktingar, människorättsförsvarare, aktivister och minoritetsgrupper har blivit särskilt utsatta genom användandet av profilering, ofta baserat på stereotypa föreställningar. Lagar som innehåller vaga definitioner av terrorism och terrorbrott har på så sätt missbrukats.

Flera EU-stater försöker dra paralleller mellan flyktingar och terrorhot.

Flera EU-stater försöker dra paralleller mellan flyktingar och terrorhot. I november blev Ahmed H, en syrisk man som bodde på Cypern, dömd till tio års fängelse i Ungern för att ha utfört en ”terrorhandling”. Handlingen bestod i att han kastat stenar och talat i en megafon till en folksamling under sammandrabbningar med gränspolisen. I realiteten hade han rest till Ungern för att hjälpa sina gamla föräldrar att fly Syrien och komma till Europa. Han erkände att han kastat sten, men det finns också foton som visar hur han försökte tala lugnande till folkmassan under händelsen.

Rädslan för att bli betraktad som ett säkerhetshot eller som ”extremist” har fått en dämpande effekt och krympt utrymmet för yttrandefriheten. I Spanien har två dockteaterspelare gripits och åtalats för ”glorifierande av terrorism” efter en satirföreställning där en docka höll upp en banderoll med en slogan som ansågs stödja en väpnad grupp. I Frankrike har liknande brott – ”försvar av terrorism” – använts för att åtala hundratals människor, inklusive barn, för ”brott” som att lägga ut kommentarer, som inte uppmanat till våld, på Facebook.

– Medan terrorhotet är verkligt och alltid måste bemötas kraftfullt, är regeringars roll att se till att alla människor har möjlighet att utöva sina rättigheter i säkerhet, snarare än att begränsa dessa rättigheter med hänvisning till ”säkerheten”, säger Johan Dalhuisen.

Linda Kante
  • #Amnesty
  • #EU
  • #lagar
  • #terrorhot

Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik

Sponsrat innehåll från SSF
ANNONS

Undersökning visar: Små företag behöver hjälp med cybersäkerheten

Små företag är dåligt förberedda för att möta cyberattacker samtidigt som kraven från kunder ökar.