I den yttersta krisen behöver vi kunna stå emot cyberattacker, skydda befolkningen, säkra viktig infrastruktur och ha egenberedskap för allt från att tänka källkritiskt till att vara förberedd ifall vatten eller el stängs av och ytterst krig.
– Omvärldsläget och kriget i Ukraina har lett till ökad medvetenhet och förståelse för att vi tillsammans behöver bygga upp vårt civila försvar. Det finns stora utvecklingsbehov och mycket kvar att göra, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Ett starkt Sverige har motståndskraft när samhället utmanas. Målet för totalförsvaret är att ha förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Sveriges civila försvar behöver utvecklas i takt med det militära försvaret för att totalförsvaret ska bli starkt. MSB har en ledande roll i arbetet med samhällsskydd och beredskap. MSB utövar ett ledarskap där vi stödjer, stärker och möjliggör för andra. Det inbegriper myndigheter och näringsliv, civilsamhälle och allmänhet. Så bygger vi Sveriges samlade styrka.
Under 2022 har MSB bidragit med nästan 120 olika hjälpinsatser till Ukraina i form av bland annat utlåning av experter, koordinering av transport och donation av materiel, medicinsk evakuering och nödbostäder. En MSB-rapport för alla fjolårets insatsverksamheter tillgängliggörs den 28 februari.
Just nu pågår ett intensivt arbete med att slutföra två regeringsuppdrag som är av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av den kommunala räddningstjänstens roll inom det civila försvaret. Det ena uppdraget handlar om att ta fram dimensionerande planeringsförutsättningar för kommunal räddningstjänst under höjd beredskap, det andra om förberedande åtgärder för en aktivering av civilplikt för personalförsörjning av kommunal räddningstjänst. Båda uppdragen redovisas till regeringen den 1 mars 2023.
