Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. På 60-talet omkom i genomsnitt 13 piloter om året i haverier. Sverige hade då sex gånger högre dödlighet per 100 000 flygtimmar jämfört med USA. Under 70-talet hade siffran halverats, men den var fortfarande hög. För att komma till bukt med problemet satsade Flygvapnet […]
Uppdaterad: 25 mars 2025Publicerad: 29 maj 2023
Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
På 60-talet omkom i genomsnitt 13 piloter om året i haverier. Sverige hade då sex gånger högre dödlighet per 100 000 flygtimmar jämfört med USA. Under 70-talet hade siffran halverats, men den var fortfarande hög. För att komma till bukt med problemet satsade Flygvapnet både på bättre utbildning och nya uttagningskriterier för stridspiloter. Men framförallt började man bygga en kultur där det var ok att rapportera problem.
Om systemet anses felfritt följer att individen måste vara orsaken till olyckorna. I en sådan kultur avstod piloterna från att rapportera avvikelser för att inte anses inkompetenta eller ha dåligt omdöme. Ingen berättar om sina misstag och ingen lär sig heller av dem. Det tog lång tid att förändra den gamla kulturen, men det gick. Idag accepterar man att det är mänskligt att fela och genom att kunna rapportera misstag och avvikelser utan rädsla för repressalier, kan systemfel rättas till och alla kan lära av varandras erfarenheter.
Jens Näsström, ASIS Sweden
Tyvärr kan inte detsamma sägas om säkerhetsområdet. Åtminstone inte i någon bred mening. Det finns många anledningar till att företag och andra organisationer inte vill skylta med sårbarheter och incidenter utåt. Och på samma sätt som i 60-talets flygvapen vill kanske inte människor inom organisationer gärna berätta när det gått fel eller nästan fel. Istället behålls kunskapen om incidenter, angripare och tillvägagångssätt inom mindre grupper, till exempel informella nätverk. Det är också i viss mån förståeligt. Kunskap är värdefullt och det kan innebära en konkurrensfördel att inte dela den. Bra för det egna företaget och den egna karriären kanske, men det för inte branschen framåt.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
Manage Consent
To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
Functional Alltid aktiv
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistics
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marketing
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.