Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I det digitala landskapet har vi de senaste åren tvingats konstatera att det finns ett nytt och allvarligt problem. Fenomenet ”deepfakes” hotar vår uppfattning om sanning och det förtroende vi har för att ”se saker med egna ögon”. Vi kan nämligen inte längre lita […]
Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I det digitala landskapet har vi de senaste åren tvingats konstatera att det finns ett nytt och allvarligt problem. Fenomenet ”deepfakes” hotar vår uppfattning om sanning och det förtroende vi har för att ”se saker med egna ögon”.
Vi kan nämligen inte längre lita på vad vi ser på nätet. Så enkelt är det.
Tekniken är förmodligen mest känd i en lite förenklad form i ”face swap”-appar eller på Snapchat, där den är både kul och underhållande. Men den har en mörk baksida. Den kan användas – och gör det redan – av cyberbrottslingar för att antingen lura människor på pengar eller för att sprida desinformation.
Och även om man alltid har varit tvungen att tänka kritiskt när man surfat runt på nätet så sätter ”deepfakes” en helt ny standard för hur man måste skydda sig.
Deepfakes använder avancerad artificiell intelligens, som ”neural marionette” och maskininlärningsalgoritmer, för att skapa trovärdiga – men falska – video- och ljudklipp. Det finns otaliga exempel, jag rekommenderar att ta en titt på några videor på YouTube, till exempel https://www.youtube.com/watch?v=VWrhRBb-1Ig, om du vill se hur långt tekniken har kommit. Det är samma teknik som används för att sätta ”skönhetsfilter” på barn och ungdomar på TikTok eller Snapchat – ett fenomen som också kan, och bör, ge upphov till en samhällelig diskussion om vad som är etiskt försvarbart.
I praktiken innebär tekniken att människor, oavsett om de är Hollywoodkändisar, världsberömda politiker, företagsledare eller bara vanliga privatpersoner, kan manipuleras digitalt för att få det att se ut som om de har gjort eller sagt saker som aldrig har hänt. Tidigare fungerade tekniken bara med inspelade videoformat, men är nu så bra att det kan ske i realtid under tiden du pratar med personen.
Oroande? Ja, i allra högsta grad! Tekniken håller nämligen redan på att sudda ut gränserna för vad som är verklighet och vad som är påhittat.
Det är en sak att sätta Tom Cruises ansikte ovanpå Bill Haders i en talkshow. Men fenomenet sågs också nyligen i Danmark, där det danska nyhetsankaret Ditte Haue utnyttjades i samband med ett deepfake-bedrägeri (https://nyheder.tv2.dk/samfund/2023-10-23-tv-2-vaert-kalder-det-skraemmende-at-hun-misbruges-i-deepfake-svindel). Där kunde man se nyhetsankaret framträda i vad som såg ut som ett vanligt nyhetsprogram. Den fejkade Haue berättade historien om en app som kunde göra användaren rik. Både appen och videon är dock bedrägerier vars mål är att lura människor att ladda ner den falska appen.
Blir du orolig? Eller tror du – som så många andra – att du kan skilja på verklighet och nätbedrägerier? Att det bara är äldre människor som riskerar att bli lurade? Eller att du har ett yrke där detta inte spelar någon roll?
Låt mig då ge dig ett exempel: Tänk dig att din chef skickar dig en videoinspelning eller ringer dig på Teams, Skype eller Facebook Messenger – så som många gör dagligen efter covid – och ber dig uppdatera viss information eller betala en faktura.
Du ser ett bekant ansikte och hör en bekant röst. Men i själva verket är det inte alls är din chef, även om det låter och ser ut som det.
Är du helt säker på att du upptäcker det? Varenda gång? Och kan du som chef lita på att dina anställda gör det? Även digitalt kompetenta, erfarna användare av internet och SoMe kan gå i fällan och vi måste inse att hotet finns och skärpa vaksamheten mot deepfakes.
Lyckligtvis är du inte försvarslös i kampen mot cyber- och deepfakes-bedrägerier. Det finns nämligen ett antal indikatorer som bör få varningsklockorna att ringa. Du bör till exempel vara uppmärksam på onaturliga ansiktsrörelser och inkonsekvent belysning. Du bör också vara vaksam om detaljer i bakgrunden ändras eller ser konstiga ut, eller om du märker att ljudkvaliteten är oregelbunden.
Det är viktigt att vi kan träna våra ögon och öron att upptäcka avvikelser – saker som bara verkar konstiga eller lite udda – så att vi undviker att bli manipulerade och lurade.
En nyckel till att inte falla offer för deepfakes är att vara medveten om hotet och att hålla sig uppdaterad om det. Cyberbedrägerier är nämligen – tyvärr – ett fenomen som utvecklas snabbt.
Därför är det bästa du kan göra att hålla dig informerad så att du är medveten om hur tekniken utvecklas. På så sätt känner du till teknikens möjligheter och de metoder som används av bedragare. Det stärker din förmåga att vara kritisk och upptäcka konstigheter så att du kan upptäcka när någon utger sig för att vara din chef, bankkontakt, kollega eller revisor.
Förutom att vara kritisk till innehållet du stöter på är det viktigt att du funderar över VAR du stöter på tveksamt innehåll. Kort sagt: är det en plattform du litar på?
Och om de små nackhåren börjar resa sig är det alltid en bra idé att faktagranska. Kan du hitta samma information på andra plattformar? Finns det personer på plattformen som du litar på? Kommer innehållet från sociala medier där vem som helst kan publicera innehåll?
Det är också viktigt att tänka på sammanhanget i situationen du är osäker på. Med andra ord: Passar beteendet in? Skulle din chef, fru eller vän någonsin ringa dig eller skicka ett sådant videomeddelande? Skulle de någonsin be dig om pengar eller bankuppgifter?
Att hålla jämna steg med alla cyberbrottslingar i världen kan kännas som en uppgift som skulle få Sisyfos att se ut som en turist på solsemester. Problemet har helt enkelt vuxit sig så stort och komplext att man inte längre kan lägga ansvaret för den egna säkerheten på individen.
För att bekämpa deepfakes krävs ett målinriktat samarbete mellan programutvecklare, forskare på området, politiker och andra berörda. Bara genom en gemensam ansträngning går det att utveckla verktyg och mekanismer som kan spåra, identifiera och bekämpa deepfakes.
Och det finns all anledning att göra det.
Digital manipulation utgör nämligen ett enormt hot mot vår verklighet online, som – måste vi nog inse – har blivit lika verklig som den icke-digitala, ”verkliga” världen.
Och precis som vi vill ha en värld där det är tryggt att köra på vägarna, för barnen att gå själva hem från skolan och för unga människor att ta sig hem på natten, bör vi sträva efter en onlinevärld där alla kan vara säkra och lita på varandra.
Om vår onlinevärld ska bli en trygg plats att vistas på måste vi arbeta tillsammans för att nå dit. Så låt oss göra det.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
