Enligt Brottsförebyggande rådet anmäls varje år cirka 150 000 skadegörelsebrott, varav ungefär 50 000 avser klotter. Konsekvenserna av dessa brott är förutom stora saneringskostnader för kommuner, fastighetsägare och privatpersoner, även en otrygghet i det offentliga rummet. Under de senaste åren har många kommuner genomfört insatser i syfte att minska denna typ av brott. Flera kommuner, […]
Enligt Brottsförebyggande rådet anmäls varje år cirka 150 000 skadegörelsebrott, varav ungefär 50 000 avser klotter. Konsekvenserna av dessa brott är förutom stora saneringskostnader för kommuner, fastighetsägare och privatpersoner, även en otrygghet i det offentliga rummet.
Under de senaste åren har många kommuner genomfört insatser i syfte att minska denna typ av brott. Flera kommuner, till exempel Stockholm, Täby och Örebro, har utarbetat särskilda handlingsplaner med riktlinjer för snabb sanering av klotter. Den bakomliggande tanken har varit att med hjälp av tydliga och snabba åtgärder förebygga en spridning.
Samtidigt har andra kommuner, till exempel Botkyrka, Norrköping och Timrå, försökt minska skadegörelsen i form av klotter genom inrättandet av så kallade lagliga graffittiväggar där personer med konstnärsambitioner kunnat kanalisera sin kreativitet.
Förändring efter valet
I kommunalvalets efterdyningar med nya majoriteter pågår för närvarande en debatt i många kommuner om att överge tidigare policy med nolltolerans mot klotter och istället införa lagliga väggar. Så är till exempel fallet i Stockholm där i skrivande stund beslut fattats om att ta bort det tidigare beslutet om att staden inte ska delta i evenemang/aktiviteter som främjar klotter eller annan skadegörelse.
Men vad fungerar och vad fungerar inte? Faktum är att det finns ytterst begränsad forskning om vilka metoder som är effektiva för att förebygga denna typ av brott. Debatten baseras i stor utsträckning på upplevelser, tyckanden och politiska ideologier snarare än empiriskt och evidensbaserad forskning. Somliga hävdar att lagliga graffitiväggar ökar skadegörelse i närheten av den lagliga väggen, medan andra menar att denna typ av åtgärd minskar både skadegörelsen och saneringskostnaderna. Ett annat argument för införandet av lagliga väggar är att det skapar förutsättningar för personer att uttrycka sin kreativitet.
Vid debattkvällen, måndagen 26 januari, presenteras en ny rapport från Stiftelsen Tryggare Sverige med fokus på vilka metoder som visats fungerar när det gäller brottsförebyggande åtgärder mot skadegörelse i form av klotter samt vilka effekter införandet av lagliga graffittiväggar haft när det gäller förekomsten av denna typ av skadegörelsebrott i direkt anslutning till väggen och i dess närområde.
Vid debattkvällen medverkar kriminologen och klotterexperten Amanda Wallberg (Stiftelsen Tryggare Sverige), trygghetschefen Roger Eriksson (MTR), utvecklingsledaren Bo Hammerin (Trygg i Täby) och ordföranden Hugo Röjgård (Graffitifrämjandet).
Debatten tar plats på Pressklubben i Stockholm, läs mer på www.tryggaresverige.org
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
