I Säkerhetspolisens årsbok för 2018 konstateras det att hotbilden mot Sverige är bredare och ser annorlunda ut än för några år sedan. Något som i sin tur ökar behovet av att skydda de mest skyddsvärda verksamheterna i samhället – ett arbete där det fortfarande finns brister, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. 

Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här

Inom ramen för en gråzon vill andra stater påverka Sverige för att nå sina säkerhetspolitiska mål, utan att provocera fram en militär konflikt. Säkerhetspolisen konstaterar i årsboken att påverkansoperationer, strategiska uppköp och elektroniska angrepp är några av de metoder som används.

– Under senare år har vi sett framför allt Ryssland utveckla en förmåga att aktivt och dolt påverka andra stater. Denna utveckling skapar behov av en ökad förmåga hos både Säkerhetspolisen och andra myndigheter som har ansvar för att agera mot brottslighet och andra aktiviteter som sker i gråzonen, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.

Det ökade underrättelsehotet ställer krav på skyddet av de mest skyddsvärda verksamheterna i samhället. Även om det blir bättre finns det fortfarande brister inom säkerhetsskyddet. Det visar den uppföljning som Säkerhetspolisen har gjort av en tidigare säkerhetsskyddsinventering hos cirka hundra myndigheter.

– Säkerhetspolisen välkomnar den nya säkerhetsskyddslagen som börjar gälla den 1 april. Lagen ställer höga krav på myndigheter och företag när det gäller deras säkerhetsskyddsarbete. Det här är avgörande inte minst när vi nu bygger upp vårt totalförsvar, säger Klas Friberg.