I var fjärde verksamhet saknar medarbetarna en återsamlingsplats vid en utrymning, exempelvis vid brand, bombhot eller gasläcka. Hela 90 procent av villaägarna saknar återsamlingsplats om något händer i huset. Det är mot denna bakgrund som Swesec drog i gång kampanjen Återsamlingsplatsens Dag med ett seminarium den 7 september i Stockholm. – Det viktigaste med den här […]
Peter Claesson, säkerhetschef vid Scandic Hotels.
I var fjärde verksamhet saknar medarbetarna en återsamlingsplats vid en utrymning, exempelvis vid brand, bombhot eller gasläcka. Hela 90 procent av villaägarna saknar återsamlingsplats om något händer i huset.
Det är mot denna bakgrund som Swesec drog i gång kampanjen Återsamlingsplatsens Dag med ett seminarium den 7 september i Stockholm.
– Det viktigaste med den här dagen är att vi vill att alla i hela landet ska ta sig tid att reflektera över vad man ska göra vid en hastig utrymning och sedan se till att man har en fungerande lösning. Det handlar trots allt om våra liv där varje sekund kan vara livsavgörande, säger P.O. Swedérus, projektledare bakom kampanjen, i sin inledning.
Peter Claesson, säkerhetschef Scandic Hotels, berättade om hotellkedjans arbete med både inre och yttre återsamlingsplatser vid olika scenarier. Normalt tänker man alltid återsamling utanför en byggnad, men det kan i vissa lägen, exempelvis vid terroraktion eller ett skottdrama i kvarteret, vara bättre med en inre återsamling, så kallad ”lock down”.
En stor utmaning för hotellkedjan är att återsamla människor som kanske aldrig satt sin fot tidigare i den aktuella byggnaden. Han poängterade vidare vikten av att företagsledningen har rätt inställning för att man ska lyckas engagera och motivera alla medarbetarna i det viktiga förebyggande arbetet samtidigt som var och en ska veta vad man ska göra om olyckan är framme. Därför genomgår alla medarbetarna på Scandic Hotels minst två säkerhetsövningar varje år.
Han listade några krav som måste uppfyllas:
Arenasäkerhet
Michael Englund, säkerhetschef Stockholm Globe Arenas.
Michael Englund, säkerhetschef Stockholm Globe Arenas, berättade om säkerhetsarbetet vid AEGs 120 arenor över hela världen och framför allt vid Stockholm Globe Arenas som ingår i AEG. Vid en evakuering har arenan olika alternativa återsamlingsplatser. Svårigheten är att det kan röra sig om tiotusentals personer som behöver tak över huvud mitt i smällkalla vintern. De som bor i Stockholm kan givetvis ta sig hemåt, men många har rest hit från landet och från övriga Europa för att se och lyssna på en världsartist. Därför krävs flexibla lösningar där man kan utnyttja olika arenor inom området för att ta hand om evakuerade personer.
En kommandocentral med ledningspersonal från polis, arrangör, Stockholm Globe Arenas övervakar information från 500 kameror vid alla evenemang där man blixtsnabbt kan besluta om vilken insats som behövs i en viss situation. Är det frågan om inrymning eller utrymning som gäller? Han nämnde terrorattacken i Paris mot bland annat fotbollsarenan Stade de France där polisen beslöt om inrymning eftersom attackerna skedde utanför arenan. En viktig utmaning för upplevelseindustrin, oavsett var i världen man har verksamhet, är terrorhotet och hur man hanterar den risken, underströk Michael Englund.
Hur beter sig människor vid en brand?
Håkan Frantzich, brandingenjör och forskare vid Lunds Tekniska högskola
Kan man dra nytta av människors beteende? Håkan Frantzich, brandingenjör och forskare vid Lunds Tekniska högskola, ställde dessa frågor till deltagarna och levererad också svaren.
Vad kännetecknar då en utrymning? Enligt Frantzich handlar det om sex faktorer:
Ett vanligt beteende är att man fortsätter med en pågående aktivitet (se på TV, arbeta, vänta i en kö, dricka sin öl, äta). Många söker efter mer information – ser vad andra gör, pratar med personal, ser hur det ser ut runt omkring. Andra beteenden är att man räddar värdeföremål, stänger av datorn, tar på sig ytterkläder. Man kan också avvakta assistans på en säker plats (återsamlingsplats). Vissa ägnar sig åt att rädda andra och/eller försöka bekämpa branden.
Han betonade att panikbeteende är mycket mer kopplad till individen och inte ett massbeteende Det handlar inte om att slå andra för att komma fram eller en att starta odisciplinerad flykt mot nödutgången. Det vanligaste beteendet är att människor faktiskt hjälper andra – även om man är osäker eller orolig i stunden. Vid den utrymning är det med andra ord förnuftigt beteende- om än inte alltid så effektivt- som är det vanligaste beteendet. Forskningen visar att personer väljer det kända framför det okända, till exempel val av utrymningsvägar. Man går därför hellre ut genom samma dörr som man kom in i.
Hur hanterar man detta?
Frantzich pekare på kontinuerlig utbildning och övning av personalen som kan agera på ett tydligt sätt som en framgångsfaktor i en krissituation. Utrymningsövning till en i förväg bestämd plats (återsamlingsplats) är ett viktigt inslag – inte bara på jobbet, utan även i skolan och i hemmet.
Det viktigaste i planeringen är att utnyttja människors beteende vid planering av brandsäkerhet:
Det här kostar givetvis resurser och pengar – men som Frantzich sammanfattade det hela:
– Fundera på alternativet…
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
