Den 12–13 november samlades representanter från kommuner, regioner, myndigheter, statliga bolag, räddningstjänster, forskning och näringsliv på Västervik Drone Science Park. Under två dagar genomförde Myndigheten för civilt försvar och Research Institutes of Sweden (RISE) praktiska tester, demonstrationer och en workshop om hur nät kan användas som fysiskt skydd mot drönare.

Bakgrunden är ett ökat behov av att skydda civil infrastruktur mot fjärrangrepp. Erfarenheter från Ukraina visar hur drönare används mot både militära och civila mål. Samtidigt har civila verksamheter begränsade möjligheter att använda aktiva motmedel, exempelvis störsändning eller nedkämpning av obemannade luftfarkoster.

– Vi bygger kunskap där den saknas. Testerna har skapat kunskap om hur civila aktörer kan skydda samhällsviktig verksamhet i situationer där aktiva motåtgärder, som störsändning eller nedkämpning av drönare, inte är möjliga eller ligger utanför mandatet. Där blir passivt och fysiskt skydd som nät särskilt intressant, säger Roger Forsberg, handläggare på sektionen för ledningsplatser vid Myndigheten för civilt försvar.

Praktiska erfarenheter ska stärka förmågan

Behovet av praktiska tester lyftes redan under en workshop om civilt drönarskydd som myndigheten och RISE genomförde våren 2026. Deltagarna efterfrågade bland annat mer kunskap om hur nätlösningar kan installeras och användas, liksom underlag för framtida beslut. Testerna i Västervik var ett direkt svar på dessa önskemål.

En viktig del av arbetet är att omsätta idéer i praktisk förmåga. Det handlar inte enbart om att undersöka själva skyddslösningen, utan också om att utveckla kunskap om hur människor ska kunna använda den i konkreta situationer.

– Innovation är en central del i utvecklingen av ett starkare civilt försvar. Det handlar om att förnya arbetssätt, använda ny teknik och skapa nya samarbeten. Vi behöver gå från behov till lösning snabbare. Genom att testa idéer i liten skala kan vi lära oss vad som fungerar och utveckla lösningar som gör verklig nytta, säger Daniel Kullgard, innovationsstrateg vid Myndigheten för civilt försvar.

Drönarskydd kräver nationell samverkan

Myndigheten för civilt försvar beskriver drönarhotet som en växande säkerhetsutmaning. Förmågan att upptäcka, identifiera och följa obemannade luftfarkoster, men också att kunna skydda sig mot dem, behöver utvecklas gemensamt.

– Förmågan att upptäcka, identifiera, följa och vid behov bekämpa eller skydda mot obemannade luftfarkoster måste utvecklas som en gemensam nationell förmåga. Det kräver samverkan mellan aktörer för att lösa gemensamma utmaningar, säger Johan Larsson, samordnare för drönare och obemannade system vid Myndigheten för civilt försvar.

Erfarenheterna från testerna och workshopen ska sammanställas i en rapport. Den ska bland annat presenteras på Innovationsarenan för civilt försvar i Stockholm den 7 december. Arbetet ingår i initiativet Förmåga för civilt drönarskydd, där fler aktiviteter planeras.