Cybersäkerhet är förmågan att fortsätta fungera.

Vad händer med din verksamhet om inloggningen inte fungerar imorgon? Om betalningarna inte går igenom? Om kunderna inte kommer in i portalen? För många företag är svaret obehagligt. Beredskapen bygger ofta på att stoppa attacker, inte på att verksamheten fortsätter fungera när det händer.

Hotbilden växer. EU:s cybersäkerhetsbyrå ENISA analyserade 8 257 incidenter under 2025. Överbelastningsattacker (DDoS-attacker) stod för drygt 50 procent av incidenterna och obehörig åtkomst för närmare 40 procent. Sverige är inte undantaget. I en rapport från november 2025 skriver Riksbanken att överbelastningsattackerna blivit fler och mer komplexa under de senaste åren.

Vi ser att attackerna blir fler, större och snabbare. Med växande digitala beroenden, fler angreppsytor, geopolitisk oro och AI förändras förutsättningarna för cyberangrepp. Därför handlar beredskap inte bara om teknik utan också om att veta vad som måste fungera och hur verksamheten ska agera när något går fel. Motståndskraft handlar om tre förmågor som alla måste hänga ihop: identitet, tillgänglighet och säkerhet på djupet.

Identitet är den nya porten

Förr var det en dator som behövde skyddas. Idag är identiteten nyckeln till molntjänster, interna system och leverantörsflöden. Ett intrång i ett led kan få effekt i flera andra. MGM Resorts 2023 är ett exempel. Angreppet började inte med ett tekniskt fel. Någon lurades i ett helpdesk-samtal och ett lösenord ändrades.

Lärdomen är att återställningsrutinerna är lika viktiga som de tekniska skydden. Ett undantag för en nödsituation får aldrig bli en genväg för angriparen. Därför måste vi inte bara skydda inloggningen. Vi måste också begränsa vad identiteten får nå, övervaka ovanliga återställningar och kunna stänga ner en identitet om det behövs.

Tillgänglighet är också en säkerhetsfråga

Ett angrepp behöver inte stjäla något för att göra skada. En överbelastad portal kan stoppa betalningar och göra inloggningen långsam. Brandväggar och lastbalanserare kan pressas hårt. Därför räcker det inte att bara mäta gigabit per sekund. Vi måste mäta det som verksamheten och kunderna faktiskt märker. Kan användaren logga in?  Svarar API:et i tid? Kan kunden slutföra sitt köp?

Vi behöver förstå vilka funktioner som är kritiska och vilka beroenden de har. Genom att kartlägga dessa vet vad som ska prioriteras när en attack inte kan stoppas direkt.

Säkerhet på djupet begränsar konsekvenserna

Ingen enskild kontroll är perfekt. Därför behöver flera säkerhetslager fungera tillsammans. Om ett lager brister behöver nästa lager fungera för att minska räckvidden och ge oss mer handlingsutrymme. Det går att göra med fyra konkreta steg som bygger på varandra.

Segmentera: Separera användare, enheter, servrar och kritiska funktioner så att en incident inte sprider sig.

Förbered: Ha policyer, reservvägar och tydliga roller för leverantörerna klara innan något händer.

Träna: Övningar gör det lättare att ta beslut under press. Den viktigaste övningen kombinerar DDoS, identitet, kommunikation och leverantörer. Vem fattar beslut? Vilken reservväg fungerar? När informerar vi kunderna?

Upptäck och agera: SOC:en ska inte bara skicka larm. Den ska koppla ihop signaler från identitet, nätverk och enheter så att en avvikelse syns i sitt sammanhang.

Tillsammans begränsar stegen konsekvenserna när något brister.

Säkerhet handlar inte om att aldrig bli angripen. Det handlar om att kunna fortsätta fungera när attackerna påverkar oss.

Därför behöver vi lägga mer fokus på grundläggande säkerhetsarbete och ställa tre frågor. Vet vi vad som måste fungera imorgon? Vet vi hur vi återställer det? Och vet vi hur snabbt vi är tillbaka?

Börja med att kartlägga vilka tjänster som är mest kritiska för verksamheten. Öva på att skydda och återställa dem. Mät hur snabbt ni kommer tillbaka. Den som har svaren innan attacken står starkare när den kommer.

David Czernik,
Solution sales expert på Globalconnect