Perspektiv Säkerhet inleddes med tidigare finansministern Anders Borg, som tog avstamp i den ekonomiska utvecklingen och dess betydelse för det säkerhetspolitiska läget. Han beskrev hur USA behåller ett betydande ekonomiskt och teknologiskt försprång, inte minst genom sin förmåga att finansiera stora satsningar inom AI. Europas förutsättningar att konkurrera på samma villkor begränsas bland annat av skillnader i kapitalmarknader och hur långsiktigt sparande kanaliseras till investeringar.
Anders Borg berörde också energiförsörjningens betydelse och fördelarna med USA stora hemmamarknad. Amerikanska företag kan växa på en sammanhängande marknad innan de expanderar internationellt, medan europeiska företag i större utsträckning behöver etablera sig land för land. Sammantaget tecknade han bilden av en amerikansk ekonomi med strukturella fördelar som Europa har svårt att förändra på kort sikt.
Den ekonomiska analysen övergick i ett resonemang om Europas säkerhet. Anders Borgs budskap var att Sverige och övriga Europa inte bör bygga sin strategi på att Ryssland kollapsar eller snabbt förändras. I stället behöver länderna planera för att Ryssland förblir ett långvarigt säkerhetspolitiskt hot.
Tyskland, Polen, Norden och Ukraina lyftes fram som centrala delar av Europas förmåga att möta utvecklingen. Ett starkare tyskt försvar och ett fortsatt stöd till Ukraina är enligt Anders Borg viktiga delar av Europas säkerhet, samtidigt som Europa behöver utveckla sin egen försvarsförmåga. Den transatlantiska länken är fortsatt betydelsefull, men europeiska länder kan inte förutsätta att USA alltid kommer att stå för den avgörande militära kapaciteten.
Patrik Fältström om avståndet mellan krav och förmåga
I ett samtal med Patrik ”Paf” Fältström flyttades perspektivet till det digitala samhällets säkerhet. Ett centralt tema var glappet mellan de ökande kraven på regelefterlevnad och organisationernas faktiska förmåga att omsätta kraven i praktiken.
När administration och rapportering tar en allt större del av arbetstiden riskerar det praktiska säkerhetsarbetet att hamna i skymundan. Utmaningen är därför inte bara att införa fler regler och processer, utan också att skapa förutsättningar för människor att samarbeta, utbyta erfarenheter och genomföra de åtgärder som behövs.
Patrik Fältström betonade även vikten av att möta människor utanför de egna nätverken och sammanhangen. Att lämna den egna komfortzonen, träffa andra branscher och hitta nya samarbeten kan bidra till att utveckla säkerhetsarbetet och skapa större effekt.
Rysk påverkan bygger på långsiktighet
Patrik Oksanen och Andreas Edevald tog upp hur informationspåverkan används för att förändra människors bild av verkligheten och påverka politiska beslut. Deras resonemang utgick från att rysk påverkan inte är något nytt, utan en del av en längre tradition av metoder för att destabilisera motståndare och skapa osäkerhet.
Ett centralt begrepp var reflexiv kontroll: att påverka en motpart så att den fattar beslut som går emot de egna intressena, samtidigt som besluten uppfattas som rationella. Desinformation behöver inte heller bygga på rena lögner. Genom att blanda sanningar, halvsanningar och falska uppgifter kan ett budskap bli svårare att genomskåda.
Samtalet berörde också hur uppgifter kan få ökad trovärdighet när de sprids mellan olika medier och presenteras som nya eller oberoende avslöjanden. Ett enskilt påstående kan återanvändas, byggas på och till slut bli en del av en större berättelse. Upprepning spelar en viktig roll: det som känns bekant kan med tiden uppfattas som sant, även när det saknas tillräckliga belägg.
AI förstärker möjligheten att producera stora mängder innehåll. Därmed kan samma budskap spridas i fler versioner och i ett högre tempo. Motmedlen handlar bland annat om att stanna upp, kontrollera källor, jämföra uppgifter och vara beredd att ifrågasätta även information som bekräftar den egna världsbilden.
Civilt försvar kräver nya arbetssätt
Mikael Frisell talade om Myndigheten för civilt försvar och myndighetens uppdrag efter namnbytet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Nato, internationellt samarbete och samhällets förberedelser inför krig var återkommande teman under dagen.
Utgångspunkten var att ett modernt civilt försvar måste vara både snabbfotat och innovativt. När samhället i sig blir ett slagfält behöver skyddet omfatta mer än militära resurser. Civilbefolkningen, den kritiska infrastrukturen, energiförsörjningen och transporterna måste fungera även under mycket svåra förhållanden. Därtill kommer personalförsörjning, lednings- och stödsystem samt förmågan att upprätthålla verksamhet över tid.
Ett av budskapen sammanfattades i formuleringen ”Armies don’t win wars, societies do”. Den understryker att ett lands motståndskraft inte enbart avgörs av dess militära förmåga, utan också av hur väl samhällets institutioner, företag och människor klarar påfrestningar.
Företagen är en del av den motståndskraften. Om energi, transporter, kommunikationer och andra samhällsviktiga funktioner ska kunna upprätthållas i kris och krig måste näringslivet involveras i planeringen och förberedelserna. Beredskapsåret 2027 lyftes fram som en viktig hållpunkt i arbetet.
Näringsliv och myndigheter måste arbeta tillsammans
Näringslivets roll i det civila försvaret stod också i centrum för programpunkten om säkerhetsläget med Freddie Parrman och Cristina. En central fråga var hur myndigheter och företag ska kunna samarbeta när kraven på beredskap och uthållighet ökar.
Freddie Parrman framhöll att näringslivet i dag i alltför stor utsträckning hamnar i rollen som observatör. Företagen behöver i stället bjudas in och få möjlighet att bidra till planering och genomförande. Det räcker inte att myndigheter formulerar krav och förväntningar om de verksamheter som ska upprätthålla viktiga samhällsfunktioner inte är delaktiga i arbetet.
Samspelet blir särskilt viktigt när kris och krig påverkar flera sektorer samtidigt. Företagens resurser, kompetens och operativa förmåga behöver kopplas samman med myndigheternas ansvar och planering. Det civila försvaret kan därmed inte byggas som ett separat system vid sidan av det ordinarie samhället, utan måste utgå från hur samhället faktiskt fungerar.
Ledarskap när undantaget blir vardag
Kris, krig, geopolitisk oro, desinformation och snabba samhällsförändringar ställer också nya krav på ledarskapet. I ett modererat panelsamtal diskuterades hur ledare ska agera när informationen är ofullständig, besluten måste fattas snabbt och medarbetarna samtidigt behöver trygghet och riktning.
I panelen medverkade Daniel Stenling, biträdande operativ chef vid Kustbevakningen, Jeanette Fors-Andrée, krishanterare och medierådgivare, samt Daniela Todosijevic, Head of Civil Defence på Swedbank.
Samtalet kretsade kring vad modernt ledarskap kräver när det som tidigare betraktades som exceptionellt allt oftare blir en del av vardagen. Förmågan att fatta beslut under osäkerhet behöver kombineras med tydlig kommunikation och en förståelse för hur människor påverkas av pressade situationer. Ledarskap handlar då inte enbart om att ge instruktioner, utan också om att skapa förutsättningar för andra att agera när alla svar ännu inte finns.
Elly Reynolds: Beredskap måste omsättas i handling
Elly Reynolds från Operation Aid gav ett konkret perspektiv på krigets konsekvenser för civilbefolkningen i Ukraina. Organisationens arbete omfattar bland annat utbildningar i krisberedskap och självförsvar, evakueringar och medicinska insatser.
Ukraina är i dag ett av världens mest minerade länder. Samtidigt är behoven av medicinsk och psykologisk hjälp omfattande. Enligt de uppgifter som presenterades under föreläsningen är omkring 70 procent av Ukrainas befolkning i behov av psykologiskt stöd, och ungefär var tredje patient har svårt att få tillgång till medicinsk vård.
Operation Aid arbetar genom hela evakueringskedjan och har bland annat donerat ambulanser och bemannat fem egna ambulanser. Insatserna visar hur civil beredskap under krig behöver omfatta både omedelbar räddning och mer långsiktigt stöd till människor som lever med konfliktens konsekvenser.
Ett återkommande budskap var att beredskap behöver leda till faktisk förmåga. I stället för att stanna vid vad samhället måste göra behöver arbetet handla om vad som redan har genomförts, vilka resurser som finns och hur insatserna kan utvecklas vidare.
Föreläsningen berörde även hur drönare används för att jaga enskilda människor, en utveckling som visar hur krigets hot mot civilbefolkningen förändras med ny teknik.
Malin Persson Giolito om rättsstaten och säkerheten
Författaren och juristen Malin Persson Giolito tog upp sambandet mellan säkerhet, demokrati och rättsstat. I ett samhälle präglat av kriser och oro finns en risk att andra långsiktiga hot hamnar i skymundan. Hon lyfte bland annat klimatfrågan och vikten av att diskutera samhällsproblem utan att fastna i alarmism.
En central del av resonemanget handlade om rättsstatens betydelse för skyddet av mänskliga rättigheter. Malin Persson Giolito pekade på utvecklingen i USA, där rättssäkerhetsindex enligt hennes beskrivning har försämrats tydligt och där demokratiskt valda ledare ifrågasätter medier, domstolar och skolor.
Samtidigt betonade hon att Sverige fortfarande har en stark rättsstat och att förbättringar har gjorts i domstolssystemet. Det är viktigt att kunna diskutera brister och politiska förslag utan att överdriva situationen eller beskriva den som en kris utan tillräckligt underlag.
Hon tog också upp frågor om invandringspolitik, utvisningsbeslut och vandelskrav. Den juridiska och politiska diskussionen handlar enligt resonemanget inte bara om vilka beslut som fattas, utan också om hur de fattas och hur grundläggande rättigheter skyddas. För Malin Persson Giolito är rättssäkerheten en central del av samhällets säkerhet.
När våldet inte följer den förväntade bilden
Två programpunkter tog avstamp i berättelser om våld och kriminalitet. I anslutning till Störst av allt diskuterades skolskjutningar och hur gärningspersoner inte alltid passar in i bilden av den typiska brottslingen. Medelklass och övre medelklass finns också representerade bland gärningspersoner i amerikanska skolskjutningar.
Perspektivet handlade mindre om själva brottskategorin och mer om varför barn och unga tar till våld. Det väcker frågor om miljöer, relationer och de omständigheter som föregår att unga människor använder våld mot andra.
I I dina händer stod gängkriminaliteten i centrum. Berättelsen inleds med en skjutning där en 13-årig pojke skjuter sin bästa vän. Händelsen uppfattas först som en typisk gänguppgörelse, men berättelsen öppnar för frågor om hur unga dras in i våld och hur kriminaliteten påverkar både individer och omgivande samhällen.
Tillsammans knöt programpunkterna an till dagens bredare tema: säkerhet handlar inte bara om hot utifrån, utan också om hur samhället förstår och hanterar våld, sårbarhet och förändrade sociala förutsättningar.
Säkerhetsprofilerna och deras insatser
Under dagen uppmärksammades även de nominerade till Årets Säkerhetsprofil. Robert Malmgren, Rickard Widh och Emelie Staaf Karijord representerade olika erfarenheter och perspektiv på säkerhetsarbete.
Bland de frågor som lyftes fanns hur människor kan spåras genom teknik, hur intrång upptäcks och utreds samt hur tekniska säkerhetslösningar behöver kompletteras med fungerande rutiner. Ett återkommande exempel handlade om hur viljan att vara hjälpsam kan skapa sårbarheter i vardagen. Att hålla upp en dörr åt någon som inte använder sitt eget passerkort kan verka harmlöst, men riskerar att undergräva en viktig säkerhetsrutin.
Diskussionerna om nomineringarna berörde också vad som kännetecknar en person som gör avtryck i säkerhetsarbetet. Det handlar inte enbart om specialistkunskap, utan också om att bidra till utveckling, inspirera andra och hjälpa organisationer att omsätta kunskap i praktisk handling.
Kvällen avslutades med två pristagare
Efter föreläsningarna fortsatte Perspektiv Säkerhet med mingel och middag. Där uppmärksammades personer som på olika sätt bidrar till säkerhetsområdets utveckling.
Ida Röjerås från Västerås stad utsågs till Framtidens Säkerhetstalang, medan Emelie Staaf Karijord korades till Årets Säkerhetsprofil. De övriga nominerade till det senare priset var Robert Malmgren och Rickard Widh.
Prisutdelningen satte punkt för en dag som rörde sig mellan ekonomi, geopolitik, civilt försvar, digital påverkan, rättsstat och individens ansvar. På Vasateatern möttes olika perspektiv på en samtid där säkerhet allt tydligare handlar om förmågan att hålla samman samhället, fatta beslut under osäkerhet och omsätta beredskap i handlin
Se fler bilder från Perspektiv Säkerhet 2026 här
