Ny kartläggning: Stora kemikalierisker i varor från utländska nätbutiker

Den gränsöverskridande e-handeln har ökat kraftigt, samtidigt som det kan vara svårt för konsumenter att bedöma säkerheten hos produkter som säljs via utländska nätplattformar. I en ny kartläggning har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt kemikalie- och säkerhetsrisker i fyra produktgrupper och studerat svenska konsumenters attityder och köpbeteenden.

– En central utmaning är att många kemikalierelaterade risker är svåra för konsumenter att upptäcka. Till skillnad från exempelvis dålig kvalitet eller att en produkt inte motsvarar bilden i webbutiken är kemikalieinnehåll sällan synligt. Vissa ämnen kan dessutom ge effekter först efter långvarig exponering, vilket innebär att konsumenten inte nödvändigtvis får någon direkt indikation på att produkten är riskfylld, säger Amanda Martvall, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Miljarder paket till EU

Under 2025 importerades nästan 5,9 miljarder så kallade lågvärdesförsändelser, det vill säga paket med ett värde under 150 euro, till EU. Enligt kartläggningen saknar direktimporterade varor ofta tillräcklig spårbarhet och korrekt märkning. Det innebär att produkter kan nå europeiska konsumenter utan att omfattas av de kontrollsystem som ska säkerställa att varor på EU-marknaden uppfyller gällande krav.

Tidigare tester av elektronik, leksaker, textilier och smycken pekar på risker inom samtliga produktgrupper. För elektronik har både tekniska säkerhetsbrister och farliga ämnen som bly och ftalater identifierats. Leksaker kan innehålla skadliga ämnen och samtidigt vara utformade på ett sätt som innebär säkerhetsrisker.

I textilier, skor och accessoarer har bland annat PFAS, färgämnen och tungmetaller hittats. För smycken handlar riskerna framför allt om tungmetaller som kadmium, bly, nickel och kvicksilver, där exponering bland annat kan orsaka allergiska reaktioner.

Kunskap förändrar köpviljan

Pris är enligt konsumentundersökningen en av de viktigaste drivkrafterna bakom köp från utländska e-handelsplattformar. Samtidigt visar studien ett tydligt samband mellan kunskap om riskerna och viljan att handla.

Bland personer som redan hade handlat från utländska e-handelsplattformar kunde över 70 procent tänka sig att göra ett nytt köp. När deltagarna informerades om att produkterna inte uppfyller EU:s krav på säkerhet och kemikalieinnehåll sjönk andelen till 35 procent.

– Undersökningen visar att ökad kunskap kan påverka köpbeteenden. Därför måste vi intensifiera informationsinsatserna för att nå konsumenter brett. Samtidigt går det inte att informera bort ett stort globalt problem, utan det måste kombineras med starkare konsumentskydd och tillsyn, säger Maria Hammarling, sakkunnig vid Sveriges Konsumenter och medverkande i forskningsprojektet.

Nya regler på väg

Lagstiftningen har samtidigt skärpts. I juli 2026 slopades tullbefrielsen för lågvärdesförsändelser och sedan dess har antalet paket minskat. Problematiken med produkter som inte uppfyller EU:s krav kvarstår dock.

Ytterligare produktlagstiftning presenteras i september och ska stärka kraven på bland annat tillverkare, importörer och marknadsplatser.

– Lagstiftningen är omfattande och efterlängtad – men den träder i bästa fall först i kraft om tre år. Under tiden behöver branschen agera för att minska inflödet av farliga produkter och förbereda sig för de kommande reglerna, säger Natali Qvarfort, näringspolitisk expert på Svensk Handel.