AI är inte längre framtid – det är en säkerhetsfråga här och nu
Det är lätt att förstå varför AI just nu beskrivs som lösningen på nästan allt.
I vården ska tekniken upptäcka cancer tidigare, minska administrationen och hjälpa en pressad personalstyrka att räcka längre. I offentlig sektor ska AI avlasta välfärden när hundratusentals nya medarbetare saknas. Och i säkerhetsbranschen talas det allt oftare om AI-agenter som framtidens digitala kollegor.
Problemet är att vi fortfarande alltför ofta pratar om AI som teknik – när det egentligen handlar om styrning, tillit och säkerhet.
Det blir tydligt när man lägger flera samtidiga utvecklingar bredvid varandra. I vården används AI redan för mammografi, journalskrivning och riskbedömningar. Samtidigt varnar forskare för att systemen fungerar betydligt bättre i kontrollerade tester än i verkliga miljöer, där konsekvenserna av fel kan bli mycket stora.
Parallellt beskriver Säkerhetsbranschens chef Jeanette Lesslie Wikström AI som ”mer en ledarskapsfråga än en teknikfråga”. Det är en formulering fler beslutsfattare borde ta till sig. För när AI börjar påverka beslut inom vård, samhällssäkerhet och myndighetsutövning handlar frågan inte längre om innovation – utan om ansvar.
Vem bär ansvaret när ett AI-system rekommenderar fel åtgärd i vården? När en AI-agent får för stort mandat? Eller när ett manipulerat AI-genererat underlag leder till fel slutsats i en samhällskritisk verksamhet?
För samtidigt som AI lovar effektivitet växer också hotbilden.
Andreas Edevald, med fokus på AI ur ett hot- och sårbarhetsperspektiv inom Sveriges psykologiska försvar, beskriver hur generativ AI redan används för att skala upp informationspåverkan. Deepfakes är bara en del av problemet. Det större hotet är osäkerheten – att människor börjar tvivla på det de ser, hör och läser.
Det är här säkerhetsbranschen behöver vara vaksam mot två ytterligheter samtidigt.
Den första är tekniknaiviteten – tron att AI automatiskt gör verksamheter smartare, billigare och bättre. Den andra är teknikskräcken – att riskerna blir ett argument för att inte göra någonting alls.
Båda positionerna är farliga.
För sanningen är att AI sannolikt kommer bli lika grundläggande för samhällskritiska verksamheter som internet eller molntjänster blivit. Frågan är inte om tekniken ska användas, utan hur.
Det kräver något betydligt mindre spektakulärt än stora framtidsvisioner: styrning, robust infrastruktur, informationssäkerhet, tydliga mandat, övning och ansvar.
Framför allt kräver det att ledningar börjar behandla AI som vilken annan säkerhetskritisk fråga som helst. Inte som ett experiment på IT-avdelningen eller en innovation som kan hanteras senare.
För när AI flyttar in i vården, välfärden, blåljusverksamheter och säkerhetskritiska system blir det tydligt: detta är inte längre en fråga om digitalisering.
Det är en fråga om motståndskraft.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
