Foto: Försvarsmakten

Försvarsmakten har lämnat sitt budgetunderlag för 2027 till regeringen. Förslagen utgår från de ekonomiska planeringsramar som anges i myndighetens regleringsbrev för 2026 samt från riksdagens försvarsbeslut för perioden 2025–2030.

Regeringens styrning omfattar en betydande del av de ekonomiska förstärkningar som riksdagen beslutat om. Dessa innebär att Sveriges försvarsutgifter inom några år ska uppgå till 3,1 procent av BNP, beräknat enligt Natos definition.

– Vi investerar nu på en nivå som motsvarar 3,1 procent av BNP därför att säkerhetsläget kräver det. Fokus ligger på operativ effekt i krigsförbanden, bland annat genom mer luftvärn, mer ammunition, fler obemannade system och utvecklade förutsättningar för robust ledning. Det handlar om faktisk förmåga här och nu, säger överbefälhavare Michael Claesson i en kommentar.

Prioriterar operativ förmåga och uthållighet

Budgetunderlaget innehåller förslag om förstärkningar av krigsförbandens ledningsförmåga, fortsatta investeringar i luftvärn och ammunition samt satsningar på obemannade system. Även förmågan till underrättelseinhämtning och värdlandsstöd föreslås stärkas.

Försvarsmakten betonar att försvaret av Sverige är nära kopplat till det kollektiva försvaret inom Nato och att de föreslagna åtgärderna även syftar till att uppfylla alliansens förmågemål för Sverige.

Enligt myndigheten ökar investeringarna från 165 till 182 miljarder kronor fram till 2030.

– Upprustningen fortsätter med full kraft. Investeringarna ökar därför att vi måste stärka vår uthållighet och slagkraft i ett allvarligt omvärldsläge. Nu är det genomförande som gäller, säger Michael Claesson.