Även om utsattheten minskat något jämfört med valåret 2022 – från 29 till 25 procent – ligger nivån fortsatt högt. Utsattheten är störst bland riksdagsledamöter, där hela 65 procent uppger att de utsatts under året. Motsvarande siffra är 31 procent för regionpolitiker och 25 procent för kommunpolitiker.

– Det är betydligt vanligare att personer som är kända av allmänheten, till exempel via medier eller sociala plattformar, blir utsatta. Kända kvinnor är oftare utsatta än kända män, säger Sara Afifi, utredare på Brå.

Minskning bland yngre politiker

Undersökningen visar också tydliga könsskillnader: 27 procent av kvinnliga förtroendevalda uppger att de utsatts, jämfört med 24 procent av männen. Bland yngre politiker syns däremot en minskning – i åldersgruppen 29 år och yngre har andelen utsatta sjunkit från upp till 50 procent under 2010-talet till knappt 30 procent 2024.

Miljöpartiet är det parti där störst andel politiker uppger att de utsatts, 33 procent, medan Centerpartiet har den lägsta andelen med 20 procent.

Hot mot demokratin

Nästan hälften av de utsatta politikerna, 47 procent, uppger att de påverkats i sitt arbete – genom självcensur, förändrade ställningstaganden eller överväganden att lämna politiken.

– En fjärdedel av de förtroendevalda som utsattes under 2024 har övervägt att lämna alla sina politiska uppdrag. Det är ett allvarligt hot mot demokratin. När förtroendevalda känner oro för att utsättas riskerar det att leda till att färre vill engagera sig politiskt, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.