De senaste geopolitiska händelserna har varit en brutal väckarklocka. Europa vill och behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet, och Sverige går i täten med ökade försvarsutgifter. Men bara pengar räcker inte. Vårt största hot är inte längre bara brist på materiel, utan ett föråldrat tankesätt. Det skriver Per Ohlqvist, defence and security lead Sverige på AI- och datatransformationsbolaget Solita Sverige.
Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I takt med att ny teknik och artificiell intelligens (AI) utvecklas snabbt, omdefinieras nu innebörden av vad försvarsförmåga innebär. En av de viktigaste frågor vi måste besvara är: vilken roll har AI och framväxande teknologier i framtidens europeiska försvar och krigföring? Vilket värde har digitala resurser som en del av ett effektivt och modernt försvarssystem? Och framför allt: hur förvandlar vi tillräckligt snabbt tekniska möjligheter till operativ kapacitet?
Traditionella försvarsverktyg, som till exempel artilleri och stridsvagnar, kommer fortsatt att spela en avgörande roll. Men Sverige behöver också ny sorts kompetens, och tillräckligt många människor som förstår hur digitalisering och AI-eran formar om försvarsoperationer, inklusive områden som underrättelseinhämtning, beslutsstöd och operativ förmåga.
I Sveriges militärstrategiska doktrin har redan två nya domäner inrättats – cyber- respektive rymddomänen – som tillsammans med mark-, sjö- och luftdomänen numera ingår i den totala operationsmiljön. Sveriges försvarsmakt har infört cyberförsvarsförband med både civil och militär specialistkompetens, bland annat för att kunna säkra kritisk infrastruktur. Vidare har en försvarsmaktsgemensam rymdavdelning upprättats.
Det finns ingen enkel eller snabb väg för att lyckosamt integrera avancerad teknik i vår försvarsstrategi. Teknologin fortsätter att utvecklas i en obeveklig takt.
Arbete pågår alltså redan i Sverige och inom NATO, men det kommer att ta tid och kräva ett grundläggande skifte i tankesätt. Att införa AI i försvarssektorn handlar inte bara om teknik, utan även om att förändra arbetssätt, strukturer och kultur. Ett stelt, stuprörsbaserat arbetssätt håller inte längre. AI-kapacitet måste integreras som en kärnkomponent i uppdraget. Vi behöver förstå hur de olika delarna hänger ihop och samverkar.
Det finns ingen enkel eller snabb väg för att lyckosamt integrera avancerad teknik i vår försvarsstrategi. Teknologin fortsätter att utvecklas i en obeveklig takt. Vi behöver enorma mängder ny kompetens och utbildning för att säkerställa att intelligenta teknologier kan användas säkert och med legitimitet i våra försvarsstrategier.
Nyckeln till framgång ligger inte enbart i teknologin, utan i människors tänkande och förmåga att snabbt anpassa sig till framtida förändringar. Försvarssektorn måste inkludera experter med ett nytt slags strategiskt tankesätt. Försvarsprofessionella kommer att behöva en helt ny uppsättning strategiska färdigheter och tankesätt.
Inköpsmodellerna måste förändras till snabbare, iterativa modeller som möjliggör smartare upphandling av modern teknik.
Sverige står vid ett vägskäl. Vi kan fortsätta att tänka i termer av traditionell materiel och hamna efter, eller så kan vi utnyttja vår största konkurrensfördel: mänsklig talang och innovationskraft.
Detta tankeskifte behövs inte bara inom försvaret, utan även inom exempelvis katastrofberedskap, där teknologin kan ha en humanitär roll, till exempel för att lokalisera en skadad civilperson i rasmassor. Kommersiella drönare har till exempel använts i Ukraina för att leverera mat och vatten till omringade soldater.
Trots Sveriges ökande nivå av försvarsinvesteringar finns mycket att lära i denna nya era. Vi har inte råd att bindas vid föråldrade modeller eller organisationskulturer. Vi måste verkligen lyssna på varandra och föra samman olika kompetenser. Verktyg som utvecklas i stuprör gynnar ingen och kan i värsta fall vara skadliga. Nya samarbetsformer mellan FMV, Försvarsmakten och försvarsindustrin har redan prövats och bland annat resulterat i nya motmedel mot drönare. Som ett litet, högutbildat land med en stark samarbetskultur står Sverige väl rustat att bygga ännu djupare samarbeten.
Sverige står vid ett vägskäl. Vi kan fortsätta att tänka i termer av traditionell materiel och hamna efter, eller så kan vi utnyttja vår största konkurrensfördel: mänsklig talang och innovationskraft.
Försvarsministerns vision för framtidens försvar bör kombinera satsningar på stridsvagnar och flygplan med förmågan att snabbt omsätta digital innovation till operativ styrka. Det kräver en förändring redan nu, inte om fem år när nästa försvarsbeslut ska fattas.
Framtidens försvar vinns inte av de som har flest stridsvagnar, utan av de som snabbast kan integrera AI och digital teknik i sina operativa förmågor. Frågan är om Sverige vågar satsa på framtiden eller om vi fortsätter att förlita oss på gårdagens lösningar.
Per Ohlqvist, defence and security lead,
Solita Sverige
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
