Rapportförfattaren, nationalekonomen Elina Bryngemark, pekar på erfarenheterna från covid-19-pandemin som exempel. I början tenderar människor att överskatta risker och agera försiktigt, men över tid leder risktrötthet till att regler och rekommendationer får mindre genomslag.

”Om policy inte utformas utifrån hur människor faktiskt tänker och känner i pressade situationer riskerar åtgärderna att misslyckas – eller till och med mötas med motstånd”, skriver Elin Bryngemark i rapporten.

Krishantering – inte bara regler

I rapporten framhålls att effektiv politik kräver flexibilitet över tid. I ett inledande skede behövs tydlig information och förtroendeskapande kommunikation. När krisen drar ut på tiden blir emotionella påminnelser och social normförstärkning viktigare. Vid långvariga kriser fungerar enklare valstrukturer och så kallad ”nudging” bäst.

Ett centralt budskap är att krishantering inte enbart handlar om regler och incitament, utan också om att bygga tillit och inkludera olika grupper i kommunikationen. Budskap som uppfattas som moraliserande eller utpekande riskerar att skapa motstånd snarare än följsamhet.

Rapporten är den första delstudien i SNS forskningsprojekt om samhällsresiliens och ska bidra till bättre förståelse för hur individers beteenden kan stödja – eller underminera – effektiv krishantering.