Var femte politiker avstår från att engagera sig i vissa frågor efter hot och trakasserier

Hot mot förtroendevalda är inte bara ett arbetsmiljöproblem – det riskerar också att påverka det demokratiska samtalet.

Det är en av slutsatserna i en ny studie från Malmö universitet, genomförd på uppdrag av Malmö stad. Undersökningen visar att många förtroendevalda utsätts för hot, hat och trakasserier, och att konsekvenserna i vissa fall leder till självcensur och minskat politiskt engagemang.

Nästan var femte svarande uppger att de någon gång utsatts för hot eller trakasserier ansikte mot ansikte på grund av sitt politiska uppdrag. Ännu fler, drygt fyra av tio, har utsatts för internetrelaterat hot eller hat.

Hoten påverkar det demokratiska deltagandet

Studien bygger på en enkät som skickades till Malmö stads förtroendevalda. Totalt deltog 210 personer.

Resultaten visar att utsattheten inte stannar vid enskilda incidenter. Många upplever att hot och trakasserier är återkommande, och effekterna märks i hur de väljer att utföra sina uppdrag.

En av fem svarande uppger att de undvikit att engagera sig eller uttala sig i vissa frågor på grund av utsatthet eller oro. Drygt var tredje har begränsat sin aktivitet på sociala medier.

– När förtroendevalda känner sig tvingade att begränsa sitt deltagande eller avstår från att uttrycka sina åsikter påverkar det inte bara individen. Hot mot politiker är ytterst ett hot mot demokratin, säger Annika Arkenheim, stadsövergripande säkerhetssamordnare i Malmö stad.

Sociala medier pekas ut som riskmiljö

Undersökningen visar att digitala trakasserier är betydligt vanligare än fysiskt våld eller skadegörelse.

Samtidigt framkommer att risken för utsatthet ökar för personer som är synliga i offentligheten och har en aktiv närvaro i medier och sociala kanaler.

– Det vill säga ju mer omtalad och aktiv en person är i media och sociala medier, desto högre är sannolikhet att utsättas, säger Karl Kronkvist, ansvarig forskare vid institutionen för kriminologi vid Malmö universitet.

Resultaten ligger enligt forskarna i linje med nationella kartläggningar från Brottsförebyggande rådet, vilket tyder på att problemet inte är unikt för Malmö.

Säkerhetsarbetet behöver utvecklas

För säkerhetsansvariga i kommuner och myndigheter understryker rapporten vikten av att se hot mot förtroendevalda som en del av det bredare säkerhets- och demokratiarbetet.

Malmö stad erbjuder i dag stöd genom trygghets- och säkerhetssamtal, säkerhetsbedömningar och rådgivning. De flesta som haft kontakt med stadens säkerhetsfunktion uppger också att de fått ett gott stöd.

Nu ska resultaten användas för att vidareutveckla skyddet för förtroendevalda.

– Vi behöver exempelvis titta på hur vi kan jobba med de sociala medierna eftersom det är där mycket av hatet sker. Vi jobbar redan idag aktivt med omvärldsbevakning för att fånga upp vad som sker online men vi ska se över vad vi mer kan göra, säger Annika Arkenheim.