Uppgifter om förkryssade valsedlar, skjutsade väljare och möjliga betalningar har fått åklagare att utreda misstänkt valfusk i Borlänge. Samtidigt väcks frågan om säkerheten i det svenska personvalssystemet – och om reglerna kan behöva förändras för att göra det svårare att påverka vilka kandidater som kryssas in.
Det misstänkta valfusket i Borlänge gäller riksdagsvalet och kretsar kring personröster på Vänsterpartiets Mohamed Abdukardir Ali. Han fick 648 personröster och tog sig därmed förbi kandidater som stod högre på partiets lista. Enligt uppgifter som rapporterats av bland andra SVT ska personer ha delat ut förkryssade valsedlar och skjutsat väljare till vallokaler. Det har även rapporterats om uppgifter om kontantutbetalningar till väljare.
Åklagare Oskar Edvardsson vid Riksenheten mot korruption har bekräftat att en förundersökning om otillbörligt verkande vid röstning pågår. Någon person är samtidigt inte delgiven misstanke om brott. En tidigare förundersökning lades ned på grund av bevisproblem men återupptogs efter att nya uppgifter kommit in.
Mohamed Abdukardir Ali har förnekat att han skulle ha varit inblandad i något valfusk och sagt till SVT att han blev chockad när han fick kännedom om anklagelserna. Vänsterpartiet har meddelat att Mohamed Abdukardir Ali tar timeout och inte kommer att tjänstgöra som riksdagsledamot från mandatperiodens början.
Händelsen aktualiserar en särskild del av det svenska valsystemet. Väljaren röstar i första hand på ett parti men kan samtidigt markera en kandidat på valsedeln. Om en kandidat når personröstspärren kan personrösterna förändra den ordning som partiet har fastställt.
Vid årets riksdagsval krävs personröster motsvarande minst fem procent av partiets röster i valkretsen för att en kandidat ska kunna väljas in på grundval av sina personröster. Om ingen eller inte tillräckligt många kandidater når spärren används i stället listordningen när mandaten besätts.
Det innebär att en relativt liten grupp väljare i en valkrets i vissa fall kan få direkt betydelse för vilken kandidat som tar ett mandat, även om kandidaten står långt ned på partiets lista. Det är också den funktion som gör personröstningen till ett sätt för väljare att påverka vilka personer som representerar partiet.
I riksdagsvalet 2026 personröstade 22,2 procent av väljarna, enligt Valmyndigheten.
Jörgen Holmlund, säkerhetsexpert och tidigare polisöverintendent, bedömer att det nu finns anledning att se över systemet. I SVT:s Morgonstudion säger Jörgen Holmlund att han tror att personröstsystemet kommer att förändras i närtid efter händelsen i Dalarna.
En central fråga är då hur man kan minska möjligheten att organisera en kampanj där väljare förses med färdiga personröster, utan att samtidigt försvaga väljarnas möjlighet att påverka vilka kandidater som blir valda.
Jörgen Holmlund har även pekat på en annan säkerhetsfråga som aktualiserats av händelsen: partiernas möjligheter att kontrollera sina kandidater. Enligt Jörgen Holmlund finns det i dag ingen lagstadgad skyldighet för partier att genomföra bakgrundskontroller av personer på riksdagslistor. Han beskriver samtidigt frågan som känslig eftersom folkvalda i Sverige inte genomgår sådana kontroller på samma sätt som personer i vissa andra säkerhetskänsliga roller.
Ur ett säkerhetsperspektiv handlar frågan därför inte bara om själva valsedeln. Den omfattar också partiernas interna processer, kandidatnomineringar, kampanjorganisationer och möjligheten att upptäcka otillbörlig påverkan innan den får effekt i vallokalen.
Samtidigt finns en tydlig demokratisk avvägning. Personröstningen är konstitutionellt förankrad som en möjlighet för väljaren att påverka vem som representerar partiet. Grundprincipen är att riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val, där röstningen sker på parti med möjlighet att avge särskild personröst.
Det betyder att en förändring av systemet behöver hantera två intressen samtidigt: att skydda valet mot manipulation och att behålla väljarnas möjlighet att påverka kandidaturvalet.
Samtidigt är det inte bara det straffrättsliga spåret som kan påverka vad som händer med valet i Dalarna. Valprövningsnämnden hanterar överklaganden av valresultatet och kan besluta om omval om det har begåtts ett fel som kan antas ha påverkat valutgången. Om felet kan rättas genom exempelvis en ny sammanräkning kan nämnden i stället besluta om en sådan åtgärd.
Efter uppgifterna om det misstänkta valfusket har ett stort antal överklaganden kommit in till Valprövningsnämnden. Sveriges Radio rapporterar att nämnden samlar in underlag och att åklagaren bekräftat kopplingen mellan utredningen och Mohamed Abdukardir Alis kampanj.
Valmyndigheten har samtidigt sedan valet 2026 ett utökat ansvar för skyddet av valen. Myndigheten ska bland annat analysera risker som kan påverka valens genomförande, samverka med andra myndigheter kring hot och sårbarheter och hantera ett system för incidentrapportering.
Personvalet är inte heller statiskt. Det svenska systemet infördes i sin nuvarande form efter en lång process under 1990-talet och har tidigare justerats för att bland annat motverka missbruk och göra valförfarandet säkrare. Den modell som används i dag bygger på en kombination av partival och personröstning, där spärren ska begränsa hur stor effekt ett litet antal personröster kan få på mandatfördelningen inom ett parti.
Det är därför möjligt att Borlängefallet blir ytterligare ett skäl för en översyn av balansen mellan partiernas kandidatlistor och väljarnas personröster. Vilka konkreta förändringar som i så fall skulle bli aktuella är däremot ännu inte beslutat.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
