När Ida Röjerås började studera var det inte självklart att hon skulle arbeta med säkerhet. Intresset för samhällsfrågor och brottsförebyggande arbete ledde henne först till kriminologi, men hon bytte snart inriktning till statsvetenskap. Under studietiden förändrades omvärldsläget med pandemin och kriget i Sveriges närområde, vilket gjorde frågor om krisberedskap och samhällets motståndskraft alltmer aktuella.
En praktik hos en beredskapssamordnare i Sala under hösten 2021 blev en viktig vändpunkt. Där fick Ida Röjerås upp ögonen för området och de växande behoven av kompetens inom beredskap. Hon skrev därefter sin kandidatuppsats om framtidens slagfält i Arktis och sökte sig vidare till Försvarshögskolans masterutbildning i ledarskap och ledning. Efter ytterligare praktik inom samhällsskydd och beredskap på Länsstyrelsen fick hon arbete som säkerhetsstrateg på Västerås stad i juni 2024.
– Jag har alltid dragits lite till det som är spännande och okänt. Jag tror att jag gillar den här dynamiken, säger Ida Röjerås.
Från planer till operativ förmåga
Arbetet i kommunen har visat sig vara mer praktiskt inriktat än hon föreställde sig under studietiden. Rollen växlar mellan strategiskt arbete, där planer och styrdokument tas fram, och operativa insatser som utbildningar, föreläsningar och övningar. Kommunens geografiska områdesansvar innebär dessutom att beredskapen behöver samordnas brett, både före och under en samhällsstörning.
En central utmaning är att se till att planerna leder till faktisk förmåga. Det räcker inte att dokumenten finns på plats. Kommunens verksamheter måste också kunna upprätthållas vid exempelvis vatten- eller strömavbrott och vid allvarligare kriser. Ytterst behöver organisationen kunna hantera höjd beredskap och krig.
– Man fastnar lätt i att tänka att nu har vi en plan, då går vi vidare. Utmaningen är att komma in i det operativa tänket och omsätta planerna i förmåga, säger Ida Röjerås.
Hon ser detta som en utmaning som delas av många kommuner. Säkerhets- och beredskapsarbetet omfattar dessutom fler områden än vad som alltid ryms i en enskild befattning. Det gäller inte minst i kommuner med begränsade personalresurser, där medarbetare kan behöva hantera flera olika delar av beredskapsarbetet parallellt.
Skolan har ett brett säkerhetsuppdrag
En del av det kommunala säkerhetsarbetet handlar om skolornas förmåga att hantera både vardagliga hot och större samhällsstörningar. Skolan behöver kunna fortsätta sin verksamhet även vid exempelvis el-, vatten- eller värmeavbrott. Samtidigt ska den hantera hot och våld, rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk och en snabb spridning av information och rykten i sociala medier.
Ida Röjerås beskriver uppdraget som komplext, eftersom skolans kärnverksamhet ska fungera samtidigt som kraven på säkerhet och beredskap växer. Hotbilden handlar inte enbart om allvarliga våldshändelser, utan också om situationer som uppstår i skolans vardag och kräver tydliga rutiner och ett genomtänkt agerande.
Det ställer krav på att säkerhetsarbetet integreras i verksamheten och inte enbart hanteras genom planer och dokument. Förmågan behöver byggas i organisationen, med kunskap och övning som gör att personalen vet hur den ska agera när något inträffar.
Vill bredda bilden av säkerhetsbranschen
Kompetensförsörjningen är en annan fråga som Ida Röjerås lyfter. För att fler unga ska söka sig till säkerhetsområdet behöver branschen, enligt henne, visa att den omfattar betydligt mer än traditionella yrkesroller inom bevakning och polis.
– För en ung människa kanske säkerhet är kopplat till polis eller väktare. Men säkerhetsbranschen i dag är så otroligt mycket större. Det handlar om krisberedskap, civilt försvar, krisledning och mycket mer, säger Ida Röjerås.
Hon menar att arbetsgivare behöver bli tydligare med vilka karriärvägar som finns och vilken utveckling en medarbetare kan förvänta sig. Det behöver också finnas möjligheter att utvecklas inom samma organisation, exempelvis från en samordnande roll till specialist- eller projektledaruppdrag.
Enligt Ida Röjerås handlar det både om att nå ut där unga befinner sig och om att konkret visa vad arbetet innebär. Säkerhetsområdet rymmer frågor som berör människor, teknik och samhälle, och säkerhetsarbetet behöver förstås som en del av många olika verksamheter.
Med sikte på 2030
På Västerås stad arbetar Ida Röjerås bland annat med projektet Beredskapsnivå 2030. Arbetet inleddes med en övergripande analys av stadens förmåga att hantera höjd beredskap och resulterade i en åtgärdslista över vad som behöver stärkas. Nu pågår arbetet med att genomföra åtgärderna fram till 2030.
Målet är inte bara att höja beredskapsnivån, utan också att skapa en organisation som kan upprätthålla förmågan över tid. För Ida Röjerås är det en viktig del av arbetet framåt.
– Jag ser väldigt mycket fram emot att få vara med längs den här vägen och se till att beredskapsnivån faktiskt uppfylls. Jag hoppas att jag har fått vara med och bidra till att vi skapar en mer robust organisation här i Västerås, säger hon.
Någon bestämd yrkesroll om tio år har hon inte pekat ut. Däremot är hon säker på att hon vill fortsätta arbeta med säkerhet och beredskap, gärna i en roll där det strategiska arbetet kombineras med operativa insatser.
– Jag tycker att det är jättespännande och jätteroligt. Jag hoppas att jag får fortsätta jobba operativt och hands on, inte bara med skrivbordstimmarna, säger Ida Röjerås.