Bilden är AI-genererad

Totalt ingick 248 butiker i granskningen – exempelvis fristående elektronikhandlare, souvenirbutiker och så kallade prylaffärer. Dessa valdes ut av deltagande kommuner, med särskilt fokus på verksamheter där Kemikalieinspektionen inte har direkt tillsynsansvar.

– Vi rekommenderade att kommunerna riktade in sig på lokala, oberoende aktörer. Vår hypotes var att mindre företag saknar resurser för att följa kemikaliereglerna – något som projektet bekräftade, säger Johan Östergren Hemmander.

Trots att 15 procent av varorna innehöll förbjudna ämnen, är det en lägre siffra än i tidigare kontroller som gjorts av Kemikalieinspektionen själva. Där ligger andelen oftast mellan 20 och 60 procent.

– Det betyder inte att regelefterlevnaden är bättre i småbutiker. Snarare speglar det att kommunerna valde produkter mer slumpmässigt, vilket faktiskt ger en mer representativ bild av marknaden än våra riskbaserade urval, säger Johan Östergren Hemmander.

Johan Östergren Hemmander, Kemikalieinspektionen

Småföretagare uppmanas att sätta sig in i regelverket

De vanligaste bristerna gällde bly i elektronik och ftalater i plast. Även om dessa ämnen inte innebär någon akut fara för konsumenter, kan de på sikt skada både hälsa och miljö. Ftalater är särskilt oroande, eftersom de kan orsaka hormonstörningar och påverka fertilitet vid långvarig exponering.

Kemikalieinspektionen uppmanar småföretagare att ta ett större ansvar genom att sätta sig in i regelverket och ställa skriftliga krav på sina leverantörer.

– Alla företag är ansvariga för att det de säljer är säkert, men leverantörerna har ett särskilt stort ansvar eftersom de ofta står närmare produktionen, säger Johan Östergren Hemmander.

De flesta butiker som informerades om bristerna tog omedelbart bort de otillåtna produkterna från hyllorna. Men företag som vid uppföljning visar sig fortsätta försäljningen riskerar både dubbla miljösanktionsavgifter och polisanmälan.

Produkter tillverkade i Asien ofta bristfälliga

Kemikalieinspektionen har också förstärkt sina uppföljningsrutiner och riktar informationsinsatser direkt till primärleverantörer. Samtidigt pågår ett arbete för att stötta kommuner i deras varutillsyn och för att förenkla regelverken för mindre aktörer.

– Vi måste vara ödmjuka inför att många små företag har begränsade resurser. Därför fokuserar vi på att göra informationen begriplig och tillgänglig, säger Johan Östergren Hemmander.

Vad gäller ursprunget för de förbjudna ämnena är mönstret tydligt: produkter tillverkade utanför EU, särskilt i Asien, är oftare bristfälliga – även om det finns undantag.

– Att ämnen som bly och kadmium fortfarande förekommer trots förbud beror ofta på deras tekniska egenskaper eller att de är oavsiktligt tillsatta i produktionen, avslutar han.