Europa behöver minska sitt försvarsberoende av USA och bygga upp en mer självständig och långsiktigt hållbar försvarsförmåga. Det är slutsatsen i den senaste delen av Danske Banks rapportserie Call to Arms, som analyserar utvecklingen inom den nordiska försvarsindustrin och Europas säkerhetspolitiska vägval.
Enligt rapporten visar både kriget i Iran och USA:s förändrade säkerhetspolitiska prioriteringar att Europa inte längre kan ta för givet att Washington kommer att bära huvudansvaret för kontinentens säkerhet.
– Europa står inför ett vägval. Antingen fortsätter vi att förlita oss på amerikansk försvarsförmåga, eller så tar vi steg mot att själva kunna hantera ett allvarligt säkerhetshot, säger Louis Landeman, chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank och medförfattare till rapporten.
Rapporten pekar på att Europas beroende av USA är särskilt tydligt inom högteknologiska militära områden, såsom luftförsvar, missilsystem, stridsflyg och avancerad mjukvara.
Därtill är europeiska länder beroende av amerikanska trupper stationerade i Europa, USA:s kärnvapenavskräckning samt omfattande underrättelse- och spaningsförmåga.
Samtidigt lyfter analysen fram att beroendet inte bara innebär säkerhetspolitiska risker, utan även kan försvaga Europas ekonomiska och geostrategiska förhandlingsposition.
Att ersätta USA:s militära kapacitet fullt ut skulle dock bli mycket kostsamt. Enligt rapporten uppskattas den direkta kostnaden för nya vapensystem och plattformar motsvara mellan 50 och 70 procent av EU:s samlade årliga försvarsbudget.
På medellång sikt framstår det därför som orealistiskt att Europa helt skulle kunna ersätta USA:s militära roll.
Men rapportförfattarna menar att målsättningen inte nödvändigtvis behöver vara att matcha USA:s globala försvarskapacitet.
Om fokus i stället ligger på att Europa ska kunna försvara sig mot ett eventuellt ryskt angrepp blir uppgiften betydligt mer genomförbar, enligt analysen.
Rapporten lyfter även Ukrainastödet som en central del av Europas säkerhet.
En scenarioanalys visar att ett ökat stöd till Ukraina – även om det innebär betydande kostnader – bedöms vara betydligt billigare än de ekonomiska och säkerhetspolitiska konsekvenser som skulle kunna följa av en rysk framgång i kriget.
– Ökat och mer strategiskt stöd till Ukraina är sannolikt vårt billigaste försvar. Det minskar risken för en eskalerande konflikt och de långt större ekonomiska och mänskliga kostnader som ett svagare Ukraina skulle innebära för Europa, säger Louis Landeman.
Samtidigt pekar rapporten på att den upprustning som nu diskuteras kommer att kräva betydande ekonomiska prioriteringar.
Natos mål om att medlemsländerna ska avsätta motsvarande fem procent av BNP till försvar senast 2035 riskerar att öka statsskulderna i flera europeiska länder och sätta ytterligare press på redan ansträngda offentliga finanser.
För vissa medlemsländer kan det innebära svåra avvägningar mellan försvarssatsningar, välfärd och skattepolitik.
Samtidigt framhåller Danske Bank att investeringar i försvarsindustrin också kan bidra till innovation, stärkt konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt i Europa.
– Allt talar för att vi står inför en permanent ökning av försvarsutgifterna. Det gör det nödvändigt att inleda en öppen politisk diskussion om hur satsningen ska finansieras på ett hållbart sätt, utan att undergräva social sammanhållning och långsiktig ekonomisk stabilitet, säger Louis Landeman.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
