I decennier har röstkommunikation varit grunden för Sveriges samhällskritiska verksamheter. Den har tjänat blåljusverksamheter och räddningstjänst väl. Tydlig och koncis radiokommunikation är fortsatt avgörande, och i många situationer är den fortfarande livsviktig.
Men Sverige befinner sig nu i ett läge där den operativa verkligheten förändras, vilket skapar nya krav på de system som bistår samhällsviktigt arbete.
Det blir särskilt tydligt i övergången från Rakel till SWEN, Swedish Emergency Network. Sverige investerar nu i nästa generations samhällskritiska kommunikation, ett 5G-baserat bredbandsnät som gradvis ska ersätta dagens Rakel-lösning.
Bredsbandsbaserade tjänster får kompletterande roll
Vid skogsbränder, översvämningar, sabotage, ordningsstörningar, större olyckor och långvariga avbrott i kritisk infrastruktur kan röstkommunikation kompletteras med video, bilder, kartpositioner och data, vilket bidrar till en mer gemensam och korrekt lägesbild. Därför bör diskussionen om bredband inte reduceras till en fråga om mer teknik, utan i grunden handlar det om bättre beslutsfattande och bättre stöd och om Sveriges förmåga att hantera komplexa situationer med tydlighet och trygghet.
En operatör i en larmcentral som får en muntlig beskrivning av en brand, en våldsam händelse eller ett akut sjukdomsfall får en viktig första bild av situationen. Men om samma operatör samtidigt kan ta emot video från platsen, exakt position, statusdata och annan relevant information förändras förutsättningarna för prioritering, samordning och resursfördelning i grunden. Det är skillnaden mellan att reagera snabbt och att reagera rätt.
Det är här den kompletterande rollen för bredbandsbaserade tjänster blir allt mer relevant. TETRA- och Rakel-systemen är robusta och säkra, och dessa egenskaper är fortsatt mycket värdefulla, men i grunden är de utformade för röstkommunikation.
Sverige är i en fas av viktiga beslut
Internationell erfarenhet visar att bredbandsbaserade verksamhetskritiska system nu når en allt högre mognadsgrad. Europeiska interoperabilitetsinitiativ visar värdet av öppna standarder, där lösningar från olika leverantörer kan kopplas samman på ett säkert sätt. Det ger organisationer större flexibilitet och ett bredare utbud av alternativ på lång sikt. Det innebär att organisationerna redan idag kan börja undersöka egna bredbandsbaserade lösningar för kritisk kommunikation, med tanke på att dessa potentiellt skulle kunna kopplas samman med nationella nätverk som SWEN om att de är förenliga med framtida regelverk och driftsramar.
Utvecklingen av verksamhetskritisk bredbandskommunikation bör därför ses som en ekosystemfråga snarare än som ett enskilt teknikbeslut. Öppna standarder, interoperabilitet och möjligheten att säkert koppla samman olika system kommer att vara avgörande om Sverige ska bygga en kommunikationsmiljö som stödjer både nationell samordning och olika sektorers specifika behov.
Sverige befinner sig för närvarande i en fas där viktiga strategiska beslut fattas, upphandlingar genomförs och åtgärder genomförs. Framtidens samhällssäkerhetskommunikation kommer även i fortsättningen att bygga på tillförlitlig röstkommunikation, men kommer även att omfatta bredbandsbaserade tjänster. Frågan är därför inte om bredband har en roll att spela i Sveriges kritiska kommunikationslandskap, utan hur denna roll på ett effektivt sätt kan förbättra verksamheten, samarbetet och den långsiktiga motståndskraften.
Oliver Ossege
Nordenchef Frequentis
