Artificiell intelligens har på kort tid blivit ett av vårdens mest omtalade utvecklingsområden. Förhoppningarna är stora: snabbare diagnoser, kortare vårdköer och bättre beslutsstöd för hårt belastad vårdpersonal.
Samtidigt växer användningen snabbt inom områden som mammografi, journalskrivning och analys av medicinska bilder – vilket också aktualiserar frågor om cybersäkerhet, patientintegritet och riskhantering.
För säkerhetsbranschen är utvecklingen särskilt intressant. Ju mer kritiska samhällsfunktioner som blir beroende av AI, desto viktigare blir frågan om robusthet, tillförlitlighet och säker styrning av systemen.
AI ska upptäcka cancer tidigare
Ett område där AI redan fått tydligt genomslag är medicinsk diagnostik.
Vid Karolinska Institutet har forskare testat AI som stöd för radiologer vid bröstcancerscreening. Resultaten visar att tekniken i vissa fall kan bidra till att upptäcka cancer tidigare och samtidigt minska arbetsbelastningen för vårdpersonal.
Även internationellt går utvecklingen snabbt. Studier från amerikanska National Cancer Institute visar att vissa AI-system i specifika situationer kan analysera medicinska bilder lika bra som – eller bättre än – människor.
För vården innebär det potentiellt snabbare och mer träffsäkra beslut. Men samtidigt väcks frågor om vem som ansvarar när algoritmer används i kritiska beslut om människors hälsa.
Från pandemier till psykisk ohälsa
AI används också för att analysera stora mängder biologisk data och utveckla nya läkemedel.
Forskare pekar på att tekniken skulle kunna spela en viktig roll vid framtida pandemier genom att snabbare identifiera mönster i virusutveckling, mutationer och smittspridning.
Samtidigt används AI allt mer inom psykiatri och riskbedömningar. Exempelvis för att identifiera patienter med förhöjd risk för självmordsförsök eller allvarlig psykisk ohälsa.
Forskare menar att människors förmåga att göra riskbedömningar ibland är begränsad och att AI därför kan fungera som ett viktigt stöd – men området väcker också betydande etiska frågor eftersom det bygger på stora mängder känslig persondata.
Ny attackyta för säkerhetsrisker
Samtidigt som AI lyfts fram som ett sätt att avlasta vårdens administration växer också säkerhetsutmaningarna.
Allt fler journalsystem använder AI för att automatiskt sammanfatta patientsamtal och skriva journalanteckningar. Det kan spara tid för vårdpersonal – men innebär också att stora mängder känslig information bearbetas av avancerade system.
Det väcker frågor som ligger nära säkerhetssektorns kärna:
- Hur skyddas patientdata?
- Vad händer om ett AI-system fattar fel beslut?
- Hur motståndskraftiga är systemen mot manipulation, dataläckor eller cyberangrepp?
I takt med att AI får större inflytande över kritiska samhällsfunktioner blir vårdens digitala motståndskraft också en säkerhetsfråga.
Forskare varnar för övertro
Trots de stora förhoppningarna varnar flera forskare för vad som beskrivs som en växande ”AI-feber” i vården.
Många AI-system fungerar mycket bra i kontrollerade studier men betydligt sämre i verkliga vårdmiljöer, där patientunderlag, arbetsflöden och informationsmängder ser annorlunda ut.
Det väcker samtidigt frågor som blir allt mer relevanta även ur ett säkerhets- och beredskapsperspektiv: Vem bär ansvar när ett AI-system gör fel? Hur skyddas känslig patientdata? Och hur säkras samhällsviktig vård mot manipulation, dataläckor eller störningar i system som får allt större betydelse för medicinska beslut?
Internationellt har Världshälsoorganisationen (WHO) efterlyst tydligare regler och etiska ramverk för AI inom hälso- och sjukvård. Samtidigt satsar Sverige på att bli ledande inom AI-användning, men forskare menar att utvecklingen behöver följas av bättre infrastruktur, tydligare lagstiftning och ökad kompetens inom vården.
I takt med att AI får en större roll i samhällskritiska funktioner blir frågan därmed inte bara hur mycket tekniken kan effektivisera – utan också hur robust, säker och tillförlitlig den är när konsekvenserna av fel kan bli avgörande.
