AI lyfts allt oftare fram som ett sätt att möta den växande bemanningskrisen i offentlig sektor. Men enligt David Wallén, medgrundare av och vd för Intric, handlar det inte om att ersätta människor, utan om att frigöra tid från administrativa arbetsuppgifter som idag belastar redan hårt pressade verksamheter.
– AI kommer inte att ersätta 410 000 medarbetare, och det är inte heller målet. Det realistiska är att AI avlastar specifika uppgifter som idag tar oproportionerligt mycket tid, säger han.
Från dokumentation till beslutsstöd
Potentialen finns redan idag, enligt rapporten.
Inom vården pekas dokumentation, journalsammanfattningar, transkribering av samtal och utkast till remisser ut som områden där AI kan frigöra betydande tid. I skolan handlar det om planering och elevunderlag, medan omsorgen lyfts fram som ett område där dokumentationsbördan skulle kunna minska.
Samtidigt dras en tydlig gräns: AI ska stötta människans bedömning – inte ersätta den.
– Det som inte ska automatiseras är beslutet i det enskilda fallet. AI ska göra det möjligt för den människan att fatta bättre beslut med mer underlag på kortare tid, säger David Wallén.
För Aktuell Säkerhets målgrupp blir frågan särskilt relevant i takt med att AI får större betydelse i samhällskritiska funktioner. När tekniken används för beslutsstöd inom vård, omsorg och myndighetsutövning växer samtidigt kraven på spårbarhet, styrning och informationssäkerhet.
Därför fastnar AI i pilotprojekt
Trots stora ambitioner menar rapporten att många AI-satsningar i offentlig sektor inte tar sig vidare från testfasen.
Ett vanligt misstag är enligt David Wallén att AI hanteras som ett traditionellt IT-projekt – där ett verktyg köps in och sedan lämnas över till verksamheten utan förändrade arbetssätt.
– AI är inte ett system man installerar; det är ett arbetssätt som måste utvecklas där arbetet faktiskt utförs, säger han.
De organisationer som lyckas pekas istället ut som sådana där verksamheten själv driver utvecklingen, ofta genom AI-ambassadörer och interna AI-labb där medarbetare testar användningsområden tillsammans. Kommuner som Katrineholm, Lidköping och Trollhättan lyfts fram som exempel på verksamheter där AI redan används i konkret vardagsarbete.
Säkerheten avgör om AI får förtroende
Samtidigt innebär en bredare användning av AI i offentlig sektor nya säkerhetsfrågor.
När verksamheter själva bygger AI-assistenter uppstår frågor kring datahantering, kontroll och ansvar. Vem styr vilken information systemen får tillgång till? Hur skyddas känsliga uppgifter? Och hur undviks att beslut påverkas av felaktiga eller manipulerade underlag?
David Wallén menar att verksamhetsdriven utveckling inte behöver stå i konflikt med säker styrning – men att kontrollen måste byggas in i infrastrukturen.
– Data, åtkomst, loggning och behörigheter måste hanteras på arkitekturnivå. Det är skillnaden mellan att decentralisera utvecklingen och att decentralisera ansvaret, säger han.
Det är också här AI-frågan blir relevant ur ett säkerhets- och beredskapsperspektiv. När offentlig sektor i allt större utsträckning lutar sig mot AI för att hantera samhällskritiska uppgifter ökar också behovet av robusta styrmodeller, säkra miljöer och tydlig ansvarsfördelning.
Inte ett sparpaket – utan ett sätt att klara uppdraget
I rapporten uppskattas att AI på sikt skulle kunna frigöra upp till 25 miljarder kronor årligen i offentlig sektor.
Men enligt David Wallén bör siffran inte förstås som ett besparingskrav, utan snarare som ett mått på ökad kapacitet.
– AI är inte ett sparpaket. Det är ett sätt att fortsätta leverera när personalen inte räcker till, säger han.
Hans råd till kommuner och myndigheter är samtidigt konkret: börja smått – men börja nu.
Sammanfattningar, informationssökning och utkast till dokument lyfts fram som användningsområden där organisationer snabbt kan bygga erfarenhet, samtidigt som verksamheten får större förståelse för både möjligheter och risker med tekniken.
