Det råder stora skillnader i hur svenska myndigheter och räddningstjänster tolkar reglerna för brandfarlig vara. Enligt brand- och riskkonsulten Maya Stål Söndergaard skapar det osäkerhet för företag, särskilt de som verkar i flera kommuner. Samma föreskrift kan tolkas olika, vilket leder till både administrativa hinder och onödiga kostnader.

Effektiv brandskydd handlar sällan om teknik

Men frågan är större än tolkningen av enskilda regler. Nya risker – som vätgas, batterilager och förtätad bebyggelse – växer fram snabbare än lagstiftningen hinner anpassas. I det läget blir intern kompetens och systematiskt brandskyddsarbete avgörande. Som Lars Brodin på Brandskyddsföreningen påpekar handlar effektivt brandskydd sällan om teknik, utan om förståelse och prioritering. Företag som själva kan bedöma sina risker minskar beroendet av externa konsulter och står starkare när olyckan är framme.

Samtidigt ser vi hur klimatförändringar och samhällsförändringar ökar risken för omfattande bränder även i norra Europa. Enligt Thomas Elmqvist vid European Academies Science Advisory Council måste Europa lära sig leva med bränder – inte bara släcka dem.

Flera samverkande skydd krävs

Men också i Sverige finns bränder vi ännu inte lärt oss leva med. Varje år dör omkring 80 personer i bostadsbränder, ofta äldre eller personer som inte kan utrymma själva. Fredrik Lindberg på Q-fog påminner om att nollvisionen mot dödsbränder kräver flera samverkande skydd – fasta sprinklers, mobila system och bättre rutiner – inte enskilda lösningar.

Brandskydd får inte reduceras till regelverk eller teknik. Det handlar om ansvar, samordning och kultur – från regeringskansli till flerbostadshus. När riskerna förändras måste även vi förändras. Det är först när lagstiftning, ledarskap och verklighet möts som vi kan skapa ett brandsäkert Sverige, på riktigt.