Eftermiddagens program på Säkerhetsgalan bjöd på spaningar om makt, hybridhot och framtidens krav på säkerhet. Från Martin Gelins soft power-analys till Elisabeth Braws gråzonsperspektiv – temat var hur vi lär av, och rustar inför, komplexa hotbilder.
Foto: Liza Simonsson
Säkerhetsgalans scen fylldes av personer som på olika sätt sätter agendan i svensk och internationell säkerhetsdebatt. Först ut var Martin Gelin, journalist och författare, som tog med publiken på en resa genom soft power – begreppet som myntades av Joseph Nye i början av 1990-talet och som beskriver länders förmåga att påverka genom kultur, diplomati och narrativ, snarare än militär styrka.
– Det som inte kan mätas med vapen kan ändå vinna krigens långa perspektiv, sa Gelin och pekade på hur allt från brittisk popmusik till Gulfstaternas fotbollssatsningar använts som maktmedel.
Han menade att vi just nu ser en förskjutning: auktoritära stater ökar sina soft power-investeringar medan demokratier minskar sina – en trend som kan få långtgående konsekvenser för både säkerhet och samhällsberättelser.
Se affärsrisken
”Låt oss vara affärsmässiga och lotsa ledning och styrelse rätt – det är först då säkerhet får genomslag”.
Ulf Rönndahl
Därefter tog Elisabeth Braw, ledande röst inom frågor om gråzonsangrepp, över och beskrev hur hybridattacker i dag suddar ut gränsen mellan krig och fred. Hon visade bilder från sabotage mot köpcentrum, ubåtsincidenter och nedklippta datakablar för att illustrera hur enskilda händelser kan ha syftet att påverka världsordningen:
– Ett köpcentrum som sätts i brand kan bero på kriminalitet – men utföras på uppdrag från en stat som vill påverka ett annat land, förklarade hon och underströk behovet av att upptäcka angrepp tidigt och att bygga motståndskraft på bred front.
Braw uppmanade också företagsledare och myndigheter att se gråzonsangrepp som en strategisk risk, inte bara som ett ”it-problem” eller en polisiär fråga.
Säkerhetschefens förändrade roll
Efter henne följde Ulf Rönndahl, säkerhetsexpert, som talade om hur säkerhetschefsrollen håller på att förändras i takt med fjärde industriella revolutionen. Han menade att ledning och styrelse måste förstå säkerhet som en affärsfråga – inte bara som en kostnad.
– Låt oss vara affärsmässiga och lotsa ledning och styrelse rätt – det är först då säkerhet får genomslag, sa Rönndahl.
Trygghet i kaos
Foto: Liza Simonsson
I konferensens andra block blev det mer personligt. Patrick Ungsäter, polisområdeschef, delade erfarenheter från skolskjutningen på Risbergska i Örebro och om hur vältränade rutiner, enhetlig ledning och transparent lägeskommunikation blev avgörande i ett skarpt läge.
– Vi hade övat. Vi visste vad vi skulle göra. Den tryggheten som byggs när vi tränar skapar trygghet i kaoset och det kan inte överskattas, sa han.
Journalisten Joakim Medin berättade om sina 51 dagar i turkiskt fängelse – en total ovisshet där disciplin, mental struktur och små dagliga ritualer blev en överlevnadsstrategi. Hans berättelse blev en stark påminnelse om att säkerhet också handlar om individers förmåga att hantera det oväntade.
I huvudet på…
”Vi måste sluta bara ta emot attacker och börja bygga en mer offensiv förmåga”.
Hanna Linderstål
Under eftermiddagen gav också fjolårets vinnare, Hanna Linderstål – Årets Säkerhetsprofil 2024 – en personlig inblick i sitt arbete med hybridhot, cyberangrepp och AI. Hon berättade att hon just kommit hem efter en månadslång resa i USA där hon besökt ett stort antal delstater och träffat såväl techjättar som myndigheter för att prata AI, reglering och säkerhet.
– Sverige är världens mest uppkopplade land – men vi saknar fortfarande en hel del när det kommer till cybersäkerheten. Vi måste sluta bara ta emot attacker och börja bygga en mer offensiv förmåga, sa Hanna Linderstål.
Cyberhotet har inga gränser
På scen fanns också John Billow, chef för Nationellt Cybersäkerhetscenter (NCSC), som gav inblick i hur Sverige ska bygga sin kapacitet att möta cyberhot. Han betonade vikten av samverkan med sektorer som energi, infrastruktur och kommunikation. I samtal med dagens moderator, Titti Schultz, beskrev han hur Sverige bygger sin kapacitet att möta cyberhot och varför sektorsövergripande samverkan är avgörande:
– Cyberhot bryr sig inte om branschgränser. Vi måste bygga broar mellan offentlig och privat sektor, betonade Billow.
Dagen avslutades med en insyn i den grävande reportern och författaren Diamant Salihus arbete med att kartlägga organiserad brottslighet och dess globala rötter, där farorna knyts till strukturer i flera länder och stater.
Tillsammans gav eftermiddagens program en helhetsbild av ett säkerhetslandskap som är både globalt och lokalt, abstrakt och konkret. Från mjuk makt till hårda attacker, från styrelserummet till operativa insatser – Säkerhetsgalan 2025 visade att säkerhet i dag är en gemensam angelägenhet som kräver både insikt och mod.
Foto: Liza Simonsson
Säkerhetsgalan arrangeras av Företagsuniversitetet och Aktuell Säkerhet tillsammans med parters och sponsorer som var på plats för att ge sin bild av branschen och varför mötesplatser som det här eventet behövs.
I nästa nummer av Aktuell Säkerhet kommer mer från eftermiddagen och kvällen. Saknar du en prenumeration klicka här:
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
