Informationssäkerhet har gått från att vara ett tekniskt nischområde till att bli en av vår tids mest avgörande frågor för samhällsresiliens, konkurrenskraft och demokratiskt förtroende. Ändå tycks svenska företag och institutioner fortfarande se cybersäkerhet som något som går att ”lägga till” – snarare än att bygga in. Det är en farlig fördröjning, särskilt i en tid där hotbilden växer snabbare än förståelsen för den.

I intervjuer och analyser under våren blir det tydligt: Sverige släpar efter. Anna Kleine från Fellowmind sätter fingret på en av samtidens största paradoxer: medan tekniken, inte minst AI, accelererar i snabb takt, så har oron och osäkerheten kring vad tekniken faktiskt innebär fått företagens investeringar att stanna upp. Transparens och kunskap är inte bara efterfrågat – det är helt nödvändigt för att inte bromsa digitaliseringens möjligheter i rädsla för dess risker.

Cybersäkerhet så mycket mer än it

Men okunskapen stannar inte vid ett AI-problem utan präglar hela säkerhetsarbetet. Det ser vi inte minst i artikeln om det nya NIS2-direktivet, där Charlotte Arnell från PwC tydligt förklarar den komplexitet som små och medelstora företag nu måste navigera. Många vet inte ens om de omfattas. Än färre har börjat förbereda sig. Resultatet? En tillväxt av risk, snarare än skydd.

Marie-Louise Arendt från 2Secure sätter fingret på hur vi måste börja resonera – måltavlan behöver inte bli ett offer. Detta kräver dock ett systematiskt och långsiktigt arbete, något som alldeles för många verksamheter saknar tid, resurser eller insikt att påbörja. Cybersäkerhet reduceras ofta till it-frågor – när det i själva verket handlar om strategi, kultur och ledarskap.

Robusthet är lika med konkurrenskraft

Och bristerna är inte bara digitala. Även våra fysiska samhällssystem – vatten, el, transport – är sårbara. I intervjun med Nicklas Keijser från Truesec och Emilia Aalto från Nackademin påminns vi om det ofta förbisedda området OT-säkerhet (Operational Technology), där kompetensbristen är akut. Att det först 2025 lanseras en särskild YH-utbildning på området är talande för hur långt efter vi varit – och hur mycket som återstår.

Så vad behöver göras? För det första måste vi sluta behandla säkerhet som ett kostnadsdrivande nödvändigt ont. I en digital ekonomi är robusthet lika med konkurrenskraft. För det andra måste kunskapshöjning prioriteras, inte bara i form av teknikutbildning utan genom bred förståelse – i styrelserum, på chefsnivå, hos anställda. För det tredje behöver lagstiftning som NIS2 inte ses som ett hot, utan som ett verktyg att höja lägstanivån och minska osäkerheten.

Vi står inför en punkt där informationssäkerhet inte längre bara är en fråga om skydd utan om tillit. Tillit till våra system, till våra företag och till vår förmåga att möta framtiden med stabilitet och ansvar. Den tilliten börjar med kunskap och den kunskapen måste förmedlas nu.

Linda Kante Chefredaktör
  • #informationssäkerhet

Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik

Sponsrat innehåll från SSF
ANNONS

Undersökning visar: Små företag behöver hjälp med cybersäkerheten

Små företag är dåligt förberedda för att möta cyberattacker samtidigt som kraven från kunder ökar.