Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Över 90 procent av svenskar mellan 18 och 70 år använder BankID regelbundet. Offentliga appar som Försäkringskassan och Skatteverket tillhör de mest nedladdade apparna i landet. Samtidigt rankas BankID i toppen av användarnöjdhet – en ovanlig kombination internationellt sett. Till exempel använder danskarna sin motsvarighet MitID flitigt, men uppskattningen är betydligt lägre. Svenskarna tycker genuint om sina digitala samhällstjänster.

Det här är i grunden en fantastisk framgångssaga för svensk digitalisering. Men varje styrka rymmer sin egen sårbarhet.

Sårbarheten vi inte pratar om

När samhällets mest grundläggande tjänster flyttar in i mobilen förändras inte bara hur vi hanterar vardagen – utan också våra riskprofiler. Appar som BankID är i dag våra nya pass, våra bankkort och våra nycklar till det offentliga rummet. Utan dem stannar det mesta.

Det blev tydligt nyligen när BankID utsattes för en DDoS-attack. Även om störningen var kortvarig, blottade den en kritisk fråga: Vad händer när det vi tar för givet plötsligt inte fungerar?

Givet vårt beroende av dessa appar som en del av vår digitala infrastruktur tror vi ännu mer fokus behöver läggas på dessa riskområden

  1. Driftstabilitet:
    En tillfällig driftstörning kan få långtgående konsekvenser. Om en tjänst som BankID skulle ligga nere i flera dagar kan allt från banköverföringar till sjukvårdsbesök och myndighetskontakter påverkas allvarligt.
  2. Externa hot:
    I en geopolitisk kontext där cyberangrepp blir allt vanligare kan även väl skyddade system som BankID, Försäkringskassan och Skatteverket bli måltavlor.
  3. Krisberedskap:
    Om – eller snarare när – en större störning inträffar, måste det finnas robusta alternativ och snabb återställningskapacitet. Idag är redundansen i vår digitala samhällsinfrastruktur långt ifrån tillräckligt testad.

Byggd för framtiden – och för det oförutsedda

EU:s ”Digitala decenniet” driver på utvecklingen mot ännu mer digitala samhällen. Sverige är en förebild – men också en varningsklocka. Att ligga långt framme innebär inte bara innovation, utan även ett större ansvar att säkra grundläggande funktioner mot avbrott och angrepp.

Men här finns också en möjlighet. Sverige har unika förutsättningar att gå från att vara ett av världens mest digitaliserade länder – till att bli ett av de mest digitalt resilienta.

Genom att satsa lika mycket på säkerhet, redundans och krishantering som vi gjort på innovation och användarvänlighet kan vi bygga en digital infrastruktur som inte bara är modern – utan också robust nog att stå emot framtidens påfrestningar.

Vi har kunskapen, tekniken och viljan. Frågan är bara om vi vågar investera i motståndskraft innan krisen tvingar oss.

Patrik Gottfridsson, chief solutions architect på Framna Sverige

Redaktionen Aktuell Säkerhet

Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik

Sponsrat innehåll från Stratsys
ANNONS

Fler regelverk, fler processer, allt sämre kontroll 

Cybersäkerhetslagen är i kraft sedan januari. Antalet organisationer under tillsyn trefaldigas – från 300 till 900. Och enligt [...]