Artikeln publicerades i sitt original i Aktuell Säkerhet nr. 2 2023.
– Den här posten har vi inte haft i detta format tidigare, men det fanns något ungefär motsvarande under andra världskriget och strax därefter, inleder Carl-Oskar Bohlin sitt anförande inför nyfikna åhörare från seniora positioner inom säkerhetsbranschens enorma bredd.
Hanteringen av frågorna gällande det civila försvaret har istället legat på försvars- och justitiedepartementen. Men med den nya ministerposten är alltså tanken att bygga upp ett totalförsvarsdepartement.
Carl-Oskar Bohlin talar om två anledningar till varför regeringen valde att inrätta en ministerpost för civilt försvar i vår samtid.
– Ytterst är det en konsekvens av det rådande säkerhetspolitiska läget; Sverige och Europa befinner sig i en av de sämsta situationer sedan andra världskrigets slut. Dessutom är det ett uttryck för att denna regering ska ha en framåtlutad ansats för att frågan ska få den prio0ritet den förtjänar och har förtjänat under en längre tid.
Han talar om att världen befinner sig i ett sakpolitiskt paradigmskifte och att vi i nuläget inte kan säga vart det kommer att sluta.
– Den säkerhetsordning och regelbaserade världsordning som många i väst tagit för givet efter andra världskriget och kanske ännu mer efter kalla kriget utmanas nu. Och det är inte bara den politiska policyn utan även på slagfältet i Ukraina – Ukraina för ett krig för allas vår sak och skulle Ryssland nå framgång är den regelbaserade världsordningen utraderad. Då kränker en stat andra länders rättigheter och det är svårt att överblicka konsekvenserna av en sådan situation, säger Carl-Oskar Bohlin.
Återväxten i totalförsvaret har gått i en långsammare takt än hur den sakpolitiska situationen har förändrats – en realitet som regeringen måste förhålla sig till, menar Bohlin.
– Svenska utredningsväsendet och statsapparaten måste stånga med denna och vi måste bli mer snabbfotade. Det har nu gått sex år sedan försvarsberedningen presenterade sitt betänkande, motståndskraft, vilket var startskottet för ett återuppbyggande av totalförsvaret. Vi har börjat få på plats ett antal strukturellt viktiga bitar – till exempel har tio beredskapssektorer funnits på plats sedan den 1 oktober. Detta ger ett grundläggande ramverk för hur stat och myndigheter organiserar sig.
Vidare går han in på vilka frågor som han gärna ser som hanterade.
– Kommuner och regioner är inte fullt ut omhändertagna i detta system och med det ser vi att den faktiska förmågan, motståndskraften och resiliensen tar stryk. Här måste det verkligen ske en förändring. Och det är inte min mening att måla detta i svarta färger, men om vi har en situation där vi inte får lägga pengar på fel saker och med det bli ineffektiva måste vi istället mer anamma perspektivet: Vad händer om kriget kommer imorgon? Alla systemets aktörer bör ha ett svar på den frågan.
Han beskriver hur – om man inte tänkt den tanken – måste börja från början och identifiera lågt hängande frukter för att på långt sikt kunna stärka sig.
– Dessa frågor har under lång tid varit nedprioriterade i såväl departement som kommuner, när de i själva verket bör ligga, om inte högst så bland de högsta, säger Carl-Oskar Bohlin.
För civilförsvaret handlar inte bara om att Bohlin själv som minister agerar, säger han. Han talar istället om det som ”det mest tvärvetenskapliga som finns”.
– Det är inte bara jag som är minister för civilt försvar utan samtliga fackministrar är det tillsammans. I kraft av min nya funktion har jag haft sittningar med alla dessa och använt mig av dem och deras respektive kunskapsområden. Därefter har vi upprättat en förteckning av vilket arbete som pågår inom de olika departementen, vad som är prioriterat och hur vi ska jobba med dessa gemensamt. Återigen så måste dessa frågor högre upp på dagordningarna.
Han refererar bland annat till ett beslut som tagits gällande att Socialstyrelsen ska köpa in och lagra sjukvårdsprodukter som behövs för traumavård. Regeringen har tidigare gjort bedömningen att det under perioden 2021 – 2025 är särskilt viktigt att arbetet med att stärka motståndskraften i de viktigaste samhällsfunktionerna vidareutvecklas och fördjupas. Regeringen och Försvarsberedningen framhåller också att det är viktigt att upprätthålla funktionaliteten inom hälso- och sjukvården i krig. Den civila hälso- och sjukvården bör vid krig ha kapacitet att utföra sådan vård som inte kan anstå.
– Vidare har jag försökt prata mycket om ansvarsprincipen och att den viktigaste byggstenen i det civila försvaret är att varje enskild entitet i samhället arbetar med sin personliga beredskap på ett sätt som, vi kanske inte har gjort under de senaste trettio åren. Det handlar om att ha en materiell beredskap för att kunna klara förutsättningar, på samma sätt som vi måste ha en mental beredskap. Alla samhällsaktörer har ett ansvar att prata mer om dessa frågor – har vi inte motståndskraft i befolkningen eller mental beredskap för den här typen utfallsrum så får vi ett svårt utgångsläge, säger han.
Och på tal om frågor som inte är helt omhändertagna enligt regeringen – Carl-Oskar Bohlin menar att frågan om vilken som är näringslivets roll i allt detta finns kvar att lösa.
– Det uppenbara svaret är att den rollen är fundamental. Regeringen har tillsatt ett näringslivsråd som ska besättas med funktionärer. Detta kommer bli ett forum för informationsbyte mellan näringsliv och beslutsfattare. Vi inväntar även en utredning som blir högsta prioritet att hugga tag i för att få klart detta arbete, säger han.
– Ibland tänker man på beredskapssektorerna som tårtbitar, som skapar en helhet. Men vissa är ju så väldigt förutsättningsskapande att de snarare bör betraktas som tårtbottnar; skulle de fallera de så skapar de kaskadeffekter långt ut i hela samhället.
Han exemplifierar med energiförsörjningen som är förutsättningsskapande för hela samhället.
– Men det rör också frågor kring cyberdomänen som inte fanns under det civila försvar vi hade tidigare, därmed kan vi inte heller låna idéer från förr utan måste försöka starta vårt arbete inom detta utifrån det samhälle vi har idag. Varje enskild aktör måste få bättre förutsättningar för att stärka sitt cybersäkerhetsarbete. Som stöd för detta kommer NIS2 implementeras i år. Sedan måste staten och det offentliga också göra sin del; det måste bli bättre informationsdelning, bättre stöd och bättre samverkan mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer, avslutar Carl-Oskar Bohlin.
FAKTARUTA
SVERIGES MINISTER FÖR CIVILT FÖRSVAR
Ministern för civilt försvar eller civilförsvarsministern är ett statsråd i regeringen vars ansvar kretsar kring civilförsvaret. Till en början sorterades ärendena under Socialdepartementet men flyttades sedan till Inrikesdepartementet 1947. I dag ligger frågorna på Försvarsdepartementets bord.
MINISTRAR FÖR CIVILT FÖRSVAR
1943 – 1944 Axel Rubbestad (BF, nuvarande C)
1944 – 1945 Tage Erlander (S)
1945 – 1947 Eije Mossberg (S)
2022 – Carl-Oskar Bohlin (M)
