Redan 2007 pekade Riksrevisionen på behovet av en tydligare ansvarsfördelning för operativ krishantering inom betalningssystemet. Flera rapporter och utredningar har sedan dess landat i liknande slutsatser. Nyligen har internationella valutafonden (IMF), i en utvärdering av det svenska finansiella systemet, efterfrågat ett tydligare ramverk för att hantera cyberincidenter och operativa kriser.
Mot denna bakgrund föreslår nu Finansdepartementets särskilda utredare att en krishanterande funktion inrättas vid Riksbanken. Funktionen ska agera i händelse av en allvarlig driftsstörning i betalningssystemet eller i andra delar av den finansiella sektorns digitala infrastruktur.
– Att stärka Sveriges motståndskraft mot cyberhot är en prioriterad fråga för regeringen och behovet av en funktion för operativ krishantering har framhållits länge. Det är därför välkommet att utredningen nu lämnas, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Riksbanken tillhandahåller Sveriges centrala betalsystem RIX och har ett ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Man har också i uppgift att övervaka den finansiella infrastrukturen.
Tillsammans med Riksbanken föreslås Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa finansiella företag ingå i arbetet, som ska fokusera på operativ krishantering vid allvarliga driftstörningar, såväl i fredstida krissituationer som vid höjd beredskap.
– En funktion för operativ krishantering är en viktig pusselbit som saknas i dag. Här krävs samarbete och handlingskraft. Den rollfördelning vi har i dag är i grunden bra men eftersom det handlar om samarbete mellan å ena sidan myndigheter under dels regeringen, dels riksdagen, och å andra sidan privata företag, finns det ett värde av större tydlighet kring vem som gör vad i skarpt läge, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
