Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 44 procent att de utsattes för brott 2022. Andelen drabbade minskar ju äldre åldersgruppen är, och bland de äldsta (70 år och äldre) är det 17 procent som uppger att de blivit utsatta.
– Det är allvarligt att så pass många unga politiker blir utsatta för hot och hat. Det är redan ett underskott på unga politiker, och det här riskerar leda till att ännu färre vill engagera sig, säger Åsa Strid, utredare på Brå.
Andelen utsatta förtroendevalda är större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Valåret 2022 var andelen utsatta något lägre jämfört med valåret 2018 (29 procent jämfört med 33 procent). Mönstret och nivåerna är likartade för kvinnor och män, men från och med 2018 är det en något större andel kvinnor än män som uppger att de blivit utsatta.
Utsattheten skiljer sig beroende på partitillhörighet. Andelen utsatta under 2022 var störst inom Miljöpartiet (48 procent) och minst inom Kristdemokraterna (24 procent).
Det är också betydligt vanligare att politiker i de tre storstadskommunerna har blivit drabbade av trakasserier, hot och våld, än politiker i övriga landet. Drygt hälften (52 procent) av politikerna i Stockholm, Göteborg och Malmö uppger att de blev utsatta 2022. Lägst andel utsatta finns i pendlingskommuner nära mindre städer eller tätorter (21 procent).
Bland de politiker som blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld är det vanligt att det får konsekvenser för hur de hanterar sitt förtroendeuppdrag.
– Över hälften av de politiker som blivit utsatta minskar sin aktivitet på sociala medier, och en femtedel har övervägt att lämna sina förtroendeuppdrag. Vi ser också att utsattheten får större konsekvenser för kvinnor än för män. Det är till exempel betydligt vanligare att kvinnor undviker att uttala sig kring vissa ämnen, säger Åsa Strid.
