Tre av fyra kommuner köpet in vakter, främst på grund av polisbrist. Det visar en ny undersökning från Du&Jobbet.
Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här
Framförallt handlar det om platser där allmänheten känt sig otrygga, till exempel runt stationer där yngre samlas under helgkvällar och där det kan uppstå bråk, fylla och missbruk. Ett annat exempel är hvb-hem där det anlagts bränder samt skolor och bibliotek som varit utsatta för skadegörelse och/eller inbrott.
För att komma till rätta med dessa trygghets- och ordningsproblem har flera kommuner och landsting beslutat att köpa in bevakningstjänster från privata bolag.
De senaste uppgifterna från Upphandlingsmyndigheten visar att kommunernas totalkostnader för detta 2017 var drygt 980 miljoner kronor, en ökning med cirka 18 procent jämfört med två år tidigare. Stockholm och Göteborg är de två kommuner som köper mest tjänster.
När Du&jobbet skickade en enkät till landets kommuner uppgav ungefär 60 procent att kostnaderna stigit de senaste fem åren. I undersökningen som 133 kommuner besvarade uppgav 77 procent att de anlitar väktare och/eller ordningsvakter. Hos de 40 kommuner som har givit en ungefärlig nivå på kostnadsökningen handlar det i snitt om en fördubbling.
– Det främsta skälet som kommunerna uppger är att polisen är så frånvarande i det allmänna rummet idag. Det gör att de själva tvingas anlita personal för att upprätthålla ordningen, trots att det är polisens uppgift att se till att det är tryggt och säkert på gator och torg, säger Greta Berg, ansvarig för säkerhetsfrågor på Sveriges kommuner och landsting (SKL).
– Dels är det en fråga om rättssäkerhet, eftersom skillnaden är stor mellan att ha polis eller ordningsvakter på plats om något händer. Polisen har ett våldsmonopol som är svårt att hantera utan rätt utbildning – och både väktarnas och ordningsvakternas utbildningar är relativt korta. Dels handlar det om stora kostnader för polisiär verksamhet som egentligen ska ligga på staten, men som nu vältras över på kommunerna, fortsätter hon.