Publicerad 2007-05-25
INNEHÅLL Nr 3-07:
AKTUELLT MAGASIN
Ingen ursäkt för okrypterat sid 6
Säkerhetshuset samlar allt sid 8
Krönika: Claes Cassel f d presstalesman, sid 10
Europeiskt centrum för säkerhet i Umeå sid 11
Sveriges säkerhetsingenjörer redo för branschens utmaningar sid 12
Läs mer längre ner
Jensen och AcadeMedia andra aktörer som utbildar sid 14
Spetskompetens genom kontinuerlig certifiering sid 16
En av fem certifierade: – Utbildningen skapar förtroende sid 18
Människa och teknik med fokus på säkerhetsinriktning sid 19
Hallå där BYA: hur ser ni på alla utbildningar? sid 20
Special: Inbrottsskydd sid 22
IT-företagen blir framtidens larmaktörer
130 miljarder tvättas vita i Sverige varje år sid 26
Lagen skärps och mjukvaran som spårar penningtvätt finns
Vårdcentralen ett säkert kort sid 28
Redan när vårdcentralen Spinnaren skulle etableras bestämdes
att säkerheten skulle vara hög för medarbetare och patienter Läs mer längre ner
– Vi vill bli kända som en komplett leverantör inom elektronisk säkerhet sid 34
Bewator rustar för sitt förestående 30-årsjubileum.
Från att ha startat som ett tre man starkt företag 1977 installeras
i dag en Bewatorprodukt var tredje minut någonstans i världen. Läs mer längre ner
Företag & Affärer sid 35
Personalnytt sid 37
Produktnytt sid 40
Mässor och konferenser sid 42
Säkert möte med Göran Schnell, SVBF sid 50
Nu är de första här:
Sveriges säkerhetsingenjörer
redo för branschens utmaningar
I juni får Sverige sina 24 första säkerhetsingenjörer. De kommer att ta plats i branschen som säkerhetskonsultenter eller säkerhetskoordinatorer och hoppas bidra med sitt nyvunna helikopterperspektiv!
Merve Müller, Helena Bjerninge, Johan Gustafsson och Christoffer Eskilsson är fyra av de 24 studenter som för snart två år sedan påbörjade den helt nya kvalificerade yrkesutbildningen, Säkerhetssamordning, vid Riskhanteringsakademin i Mölnlycke utanför Göteborg.
I juni tar de sin examen som säkerhetsingenjörer och ska då med ett framtids- och helhetsperspektiv gå ut i arbetslivet med väl balanserade kunskaper i sambandet mellan teknik och människa. De ska också kunna få tekniska system att samverka och ordna rätt avvägd teknik.
– Under de här två åren har vi läst en lång rad säkerhetsämnen och haft många jättebra föreläsare från branschen. Föreläsningarna har verkligen känts relevanta och verklighetsanknutna, säger de samstämmigt.
En tredjedel praktik
Naturligtvis har också deras tre praktikperioder på nio veckor vardera varit givande. Det är ju då som de nyvunna teoretiska kunskaperna ska få förankring i praktiken. Några av studenterna har haft olika praktikarbetsplatser varje gång medan andra har varit på samma ställe alla gånger. Johan har till exempel praktiserat på lås- och larmföretag tidigare terminer men fick nu under den snart avklarade vårterminen praktisera på Observera, landets enda renodlade konsultföretag med specialisering på CCTV, något som han känner gett honom en extra skjuts i val av inriktning.
– På den sista praktikplatsen kände jag verkligen att jag hade hamnat rätt, konstaterar han.
– På praktiken har vi kanske fått mer inriktade kunskaper eftersom utbildningen är så bred, säger Christoffer, som har arbetat på samma arbetsplats i två praktikomgångar och som nischar sig mer mot informationssäkerhetsområdet.
– Även om det inte finns några garantier, hoppas man ju att man ska kunna få arbete på den arbetsplats man har praktiserat om man har trivts, fortsätter han.
Helena har praktiserat på Länsförsäkringar och för henne ser framtiden ut att landa i skadeförebyggande verksamhet.
– Jag vill gärna jobba skadeförebyggande och vara ute och besiktiga företag, så därför valde jag att lägga min praktik på Länsförsäkringar, säger hon.
Merve å sin sida har nu senast praktiserat vid ett konsultföretag som arbetar med en rad olika säkerhetsfrågor och där charmades hon framför allt av bredden i uppdragen.
– Jag tyckte att bredden var intressant, eftersom jag inte riktigt vet vad jag ska specialisera mig på framöver. Däremot tycker jag att praktiken generellt har gett oss en bra grund att stå på, betonar hon.
Behörighet som högskola
Praktiken går under benämningen Lärande i Arbete, LIA, och är ett obligatoriskt inslag i kvalificerad yrkesutbildning, KY. KY är en eftergymnasial utbildningsform som ska möta upp mot arbetsmarknadens behov genom att erbjuda skräddarsydd utbildning.
Behörighetskraven är desamma som till högskolor. Utbildningarna sker i projektform och är mellan ett och tre år långa. Ungefär en tredjedel av utbildningen utgörs av praktik. Praktikperioderna syftar till att integrera de teoretiska kunskaperna i rent praktiska tillämpningar i yrkeslivet.
– Det kan finnas litet förutfattade meningar om KY, som att det inte är någon kvalificerad utbildning men jag tycker att de här två åren i stället visar motsatsen. Det är en ordentlig utbildning och det går snarare väldigt bra för alla studenter på KY, förklarar Christoffer.
– Dessutom underlättar praktiken möjligheterna att få arbete, eftersom det ger arbetslivserfarenhet och bra kontakter.
Säkerhetssamordningsstudenterna har själva fått söka upp företag och erbjuda sina tjänster, företrädesvis hos företag i Göteborgsområdet. Intresset har varit varierat.
– Vi har verkligen fått sälja in oss. Många tror kanske att vi blir en belastning men tanken är ju att vi ska underlätta företagens arbete, intygar studenterna själva.
Slump styrde valet
För Merve, Helena, Johan och Christoffer synes det mest ha varit slumpen som ledde dem till programmet Säkerhetssamordning på Mölnlyckeakademiernas Riskhanteringsakademi.
– Jag skrev en uppsats på universitetet som handlade om säkerheten i samband med friidrotts-VM och fick tips av en brandingenjör om utbildningen, minns Merve.
– Min pappa arbetar vid Länsförsäkringar och hade pratat om det skadeförebyggande arbetet så det påverkade nog mitt val att leta upp utbildningen. För mig kändes dessutom KY som ett bra upplägg, berättar Helena.
Även Christoffers pappa verkar ha haft ett finger med i spelet när det gäller utbildningsvalet. Han arbetar inom räddningstjänsten, så intresset för säkerhetsfrågor utvecklades tidigt hos Christoffer – men med tidens gång har hans fokus flyttats från ursprungstanken på att bli polis till att ägna sig mer åt riskhantering och projektledning.
– Jag hade jobbat ett par år och kände att jag vilja arbeta med något mer spännande. Jag tyckte att säkerhet var intressant så jag kollade vad som fanns på nätet och hittade den här utbildningen, beskriver Johan.
Ny titel på CV:n
Som alla andra studenter på högskolor och universitet präglas deras dagar åt studier och tentor. När de i juni tar sin examen kan de titulera sig Säkerhetsingenjör PME, där förkortningen står för personskydd, mekaniskt skydd och elektroniskt skydd.
– Tanken med det är att vi ska kunna se helheten och inte bara ha siktet på den tekniska biten, förklarar de och uttrycker stor t tillfredsställelse över den snart avklarade utbildningen:
– Vi känner att vi har haft inflytande och att skolan stått bakom oss. Vi har haft möjlighet att medverka på mässor och i andra aktiviteter för att informera om utbildningen så att det ska bli lättare att hitta praktikplatser och för att motivera andra att söka utbildningen, intygar Merve.
– I början var det kanske litet rörigt eftersom utbildningen var ny och det var svårt att veta hur allt skulle fungera men nu har rutinerna satt sig till kommande utbildningsomgångar, fortsätter hon.
– Vår utbildning är den enda i Sverige som branschen själv har startat och står bakom till 100 procent, konstaterar Johan.
Initiativtagarna är Roland Svensson vid Stöldskyddsföreningen och säkerhetskonsult Lars Asklöf. I utbildningens presentationsbroschyr förklarar de att branschen har ett behov av kompetenshöjning och att marknaden behöver säkerhetspersonal med ett brett kunnande och helhetsperspektiv. Bakom utbildningen står bland andra Swesec, SecLink, SäkForum och Handels säkerhetsgrupp.
Sök med säkerhet som intresse
Det finns också andra utbildningar med säkerhetsinriktning, arrangerade av bland annat Academedia i Malmö och Jensen i Stockholm (se sidan 14). Till hösten startar även Luleå Tekniska Högskola en säkerhetsinriktning på psykologiprogrammet (se artikel på sidan 15).
På Mölnyckeakademierna, som samarbetar med flera fakulteter vid Göteborgs universitet finns tre separata KY-akademier; Riskhanteringsakademin, Försäljningsakademin och Mölnyckeakademin. Säkerhetssamordningsutbildningen sorterar under Riskhanteringsakademin, som också arrangerar en Risk Managementutbildning. Den är mindre teknisk och innehåller mer psykologi och sociologi.
På frågan vilka som ska söka sig till en utbildning som Säkerhetssamordning blir svaret samstämmigt:
– Alla som har intresse av säkerhet på olika sätt. Det är en fördel om man har arbetat som väktare, låssmed eller med larm tidigare men framför allt är det bra om man har några års arbetslivserfarenhet så att man inte kommer direkt från gymnasiet, summerar de fyra säkerhetsingenjörerna.
FAKTA
Syftet med KY-utbildningen Säkerhetssamordning är att ge en komplett utbildning med kunskaper och färdigheter för ett yrke inom områdena mekaniskt, elektroniskt och personligt skydd. Studierna sker på heltid i två år (80 poäng) och ger en examen som säkerhetsingenjör. En tredjedel av utbildningstiden är arbetsplatspraktik. 30 nya studenter tas in varje höst. Bland kurserna finns säkerhetsarbete, risk management, skyddsåtgärder, säkerhetstillämpning, säkerhetssystem, systemintegrering, säkerhets- och entreprenadjuridik, företagsekonomi, projektledning, administrativ IT-kunskap och IT-säkerhet.
Förutom att studenterna efter utbildningen kan arbeta i projektform, har en god förmåga till problemlösning och systemtänkande samt goda kunskaper om vikten av moral och etik, ska de också:
– kunna arbeta som säkerhetskoordinator i företag, organisationer eller offentlig förvaltning, som anställd
eller som konsult
– ha ingående kunskaper om olika verksamheters risker
– ha kunskaper om brottsutvecklingen
– kunna identifiera och analysera en verksamhets risker och sedan föreslå, välja och implementera balanserade
och kostnadseffektiva skyddsåtgärder
– ha kunskap om alla skyddsåtgärder inom egendoms-, person-, informations- och brandskydd
– kunna sälja in säkerhet genom att välja, upphandla och etablera skyddsåtgärder
– ha kunskap om lagar, regler och normer inom säkerhetsområdet
Text: Lotta Eriksson
Vårdcentralen ett säkert kort
Vårdcentralen Spinnaren är stor och ligger nära ett nav av kommunikationer. Redan när den skulle etableras förra året bestämdes att säkerheten måste vara hög för både medarbetare och patienter. Det handlar bland annat om sektionering, låsta dörrar, beröringsfria kort för personalen och papperskort med tidsbegränsning för patienterna.
Vårdcentralen Spinnaren i Göteborgstadsdelen Gamlestad uppvisar en inbjudande entré med mycket ljus och öppna ytor. Det är en till storlek och omfattning stor vårdcentral, som öppnade för knappt ett år sedan och som tar emot upp emot 500 patienter per dag. Upptagningsområdet omfattar stadsdelarna Gamlestad, Kortedala och Bergsjön. Utanför, på andra sidan vattnet, finns ett nav av kommunikationer med många människor i rörelse dygnet runt.
De ungefär 80 medarbetarna på vårdcentralen är numera försedda med fotoförsedda id-kort, där efternamnet går att dölja, och samtliga är även utrustade med RFID-kort för att kunna komma in i de lokaler som var och en är behörig att gå in i. Alla har dessutom ett personlarm kopplat till receptionen.
Patienterna blir insläppta i sektionerade väntrum när de väl har skrivit in sig i receptionen.
– I och med att det blev en sådan stor personalgrupp när vi slog ihop tre vårdcentraler och två rehabavdelningar till en enda stor vårdcentral ville vi höja säkerheten så att personalen känner sig säker, framför allt när vi har kvällsmottagning, vilket vi har fyra kvällar i veckan, berättar läkarsekreterare Seija Kontturi. Hon har ingått i projektgruppen som lagt ribban för säkerheten på den nya vårdcentralen
– Om man sitter i receptionen eller som mottagningssköterska känns det bättre om inte folk kan försvinna in i lokalerna hur som helst. Dessutom har vi naturligtvis mycket dyr utrustning och läkemedel som måste förvaras på ett bra sätt, fortsätter hon.
Säkerhetssystemet har kommit till på förekommen anledning. Hot är inte alltför ovanliga, framför allt mot receptionister och sjuksköterskor, och det har funnits problem med både stölder, inbrott och narkotikapåverkade personer.
Online- och offlinelås överallt
– Det yttre skyddet består av tolv onlinelås som går att styra och bevaka från en centraldator i realtid. Det finns också onlinelås i hissarna. Systemet består av beröringsfria kort som fungerar med en form av transponder inuti kortet. Den ’pratar’ med läsaren när man håller kortet tillräckligt nära. De här låsen är rätt dyra, berättar Hans-Christian Jönsson, produktutvecklare vid Confidence.
– Sedan har vi monterat in nästan hundra offlinelås i alla andra delar av lokalerna, bland annat till läkemedelsrummen och i hissarna. Korten sticks in i kortläsarna, som drivs av niovoltsbatterier. De är mycket billigare att installera. Fördelen med offlinelåsen är att de kan monteras på och komplettera redan befintliga dörrar utan påverkan på dörren. Vid behov kan händelser läsas ut i efterhand, genom en handdator.
Confidence har levererat motsvarande passersystem till åtta vårdcentraler, folktandvårdsmottagningar och rehabiliteringsavdelningar. I samband med bygget av den nya vårdcentralen i Gamlestad blev företaget därför kontaktat av arkitekt, projektledare och verksamhetsutvecklare;
– Spinnaren har ett perfekt planerat system. Vi kom in på ett tidigt skede, vilket självklart underlättar. Det man efterfrågade var att vi skulle titta över möjligheten att kombinera den dyrare typen av lås med den enklare typen, beskriver Hans-Christian och förklarar att det är en lösning som många väljer av ekonomiska skäl. Det blir helt enkelt för dyrt att bara montera onlinelås.
– Fördelen är att man kan spärra kortet på en gång om någon tappar det. Tappar någon en mekanisk nyckel måste alla cylindrar bytas ut för att bibehålla säkerheten, konstaterar han.
Korten skapas på plats
För medarbetarna från de tre tidigare vårdcentralerna och rehabavdelningarna var det helt nytt att arbeta med ett låst passersystem och kort med individuella behörigheter. Många kom från en vardag med vanliga mekaniska nycklar.
– Personalen fick vara med och lämna synpunkter men i princip var upplägget rätt styrt från början eftersom det var något helt nytt för oss, beskriver Seija.
Självklart fanns det litet inkörningsproblem den första tiden. Det uppstod bland annat ett serverproblem, som dock åtgärdades när huvudservern flyttades till en egen dator.
Alla kort levereras oladdade, helt utan information. Utformningen av den grafiska layouten och behörigheterna görs på plats av någon av de fyra administratörerna, en från respektive vårdcentral och rehabavdelningen. I en specialutrustning kan Seija,
Helene Skånberg eller deras två kollegor utfärda dels id-kortet med foto som tas på plats med webbkamera, dels de vita beröringsfria korten som fungerar både i online- och offlineläsarna. Det tar ungefär en halv minut att skriva ut korten i den speciella kortskrivaren.
Anledningen till att Spinnaren har valt att ha separata id-kort och passerkort är att det inte ska gå att identifiera kortet och veta var det eventuellt kan fungera om någon har tappat det.
När korten programmeras i datorn uppger administratörerna vilken behörighet de ska ha. De flesta medarbetare har tillgång till de allmänna utrymmena medan exempelvis dörrarna till läkemedelsrummen har betydligt snävare begränsningar.
– Det görs helt enkelt en behörighetsprövning för varje kort och man kan också lägga in tidsbegränsningar om man vill, berättar Hans-Christian.
Administratörerna fick en dags utbildning, som de själva så här i efterhand tycker var litet bristfällig. Deras kollegor har vant sig vid kortsystemet och tycker numera att det fungerar tillfredsställande och ger den efterfrågade tryggheten på arbetsplatsen.
– Fast det är klart att det kan bli litet knorr när något krånglar eller när korten går sönder. Alla vill ha hjälp snabbt och vi kanske inte kan lämna det vi håller på med direkt, säger Helene Skånberg.
Papperskort till patienter
Systemet omfattar också tidsbegränsade papperskort till patienterna, som bara ger tillgång till ”rätt” väntrum. Det har inte kunnat införas ännu, eftersom vårdcentralen samtidigt måste ta hänsyn till utrymningsvägarna vid exempelvis brand. Brandlarmsleverantören håller som bäst på att lösa problemet.
– Papperskorten är väldigt billiga att köpa in, så de behöver inte lämnas tillbaka utan kan kastas efter besöket. De kommer att ha en giltighetstid på ungefär ett par timmar och sedan slutar de helt att fungera, berättar Hans Christian och tillägger:
– Det är litet synd att vårdcentralen inte har kommit igång med patientkorten än.
Seija och Helene tror att patientkorten kan införas inom kort men misstänker att det blir litet rörigt i början och att systemet kommer att ifrågasättas av en del patienter.
– Risken är att korten slängs överallt så att det blir skräpigt. Det värsta är om det blir mer jobb för receptionisterna, poängterar Helene.
Fördelen är dock att patienter kan gå ut och exempelvis röka på kvällarna utan att behöva bli insläppta igen men att de ändå inte kan gå runt hur som helst i alla delar av vårdcentralen. Korten ska kodas i receptionen för att sedan dras i en kortläsare intill dörrarna mot respektive väntrum. Det ska finnas anvisningar på olika språk för att minimera irriterade vårdtagare.
Kort även för chaufförer
Spinnaren har valt att inte ha kameraövervakning i kombination med kortlåsen. Hans-Christian förklarar att det går att få kameror kopplade till systemet men att det då förstås behövs tillstånd från Länsstyrelsen.
– En del av våra kunder väljer att ha kamera framför allt i receptionen, berättar han och tillägger att man också kan styra inbrottslarmet med onlineläsaren eller utöka säkerheten vissa tider med ett kort i kombination med en kod. Dessutom kan systemet själv larma av eller på vid vissa tidpunkter om det är kopplat till passersystemet.
– Vi håller på att planera för att alla som kommer med transporter ska ha ett kort med mycket begränsad behörighet så att de själva kan gå in via personalentrén men inte komma vidare in i lokalerna. Som det är nu får alla ringa på och så måste vaktmästaren gå och öppna, beskriver Seija.
Kombinationen är framgången
Confidence är ett helsvenskt företag som genom den senaste tidens strategiska uppköp blivit en av de snabbast växande aktörerna inom IP-baserade integrerade säkerhetssystem.
– Vi har passagelösningar, brandlösningar, larm, överfallslarm och IP-kameror. Vi kan även erbjuda personlarm kopplat till passersystemet och är dessutom duktiga på riskanalyser och riskmanagement, berättar Hans-Christian Jönsson, en av företagets 140 medarbetare i Sverige, England och Irland.
– Vi säljer, installerar, utbildar, följer upp, ger support och service med i princip samma kontaktperson hela tiden, så vi tycker verkligen att vi förstår våra kunder och deras behov.
Bland kunderna märks, förutom vårdsektorn, bland annat hotellnäringen och fartygsbranschen. Deras största kund är LSK, Norska luftförsvaret, som beställt ett hundratal onlineenheter i kombination med ungefär tusen offlineenheter. Då är det ändå långt kvar till den kvot som maximalt kan hanteras i systemet: 2 000 onlineenheter och 65 000 offlineenheter uppges kunna installeras på en arbetsplats för upp till 45 000 medarbetare.
– I och med att systemet är beröringsfritt blir det också dubbelriktat. En medarbetares behörighet kan i princip ändras utan att han eller hon själv märker det, från en dag till en annan, eftersom kortet slutar fungera när de går hem – men det är själva kombinationen av de beröringsfria låsen och offlinelåsen som är den största vinsten, avslutar Hans-Christian.
Text: Lotta Eriksson
Bo Kulhanek, Bewator:
– Vi vill bli kända som en komplett
leverantör inom elektronisk säkerhet
Bewator rustar för sitt förestående 30-årsjubileum. Från att ha startat som ett tre man starkt företag 1977 installeras i dag en Bewatorprodukt var tredje minut någonstans i världen. Sverigechefen i företaget, som i dag ingår i Siemenskoncernen, har varit med från början.
– Min vision är att bygga vidare på hela Siemens sortiment inom säkerhet och satsa stenhårt på att utveckla Bewator 2010-systemet, eftersom det är viktig produkt för oss.
Så sammanfattar Bo Kulhanek, i dag Sverigechef för Bewator, sina tankar om den fortsatta verksamheten.
Det är inte särskilt svårt för honom att formulera en sådan vision eller uttrycka idéer om framtidens Bewator. Med sin bakgrund, med 30 år i det 30-åriga företaget, har han följt utvecklingen på ett mycket nära håll och i en rad olika ägarstrukturer.
För snart två år sedan förvärvade Siemens det då helsvenska Bewator, som nu har blivit en division inom Siemenskoncernen. Detta har, enligt Bo Kulhanek, öppnat helt nya dörrar:
– Vi har kommit in på nya områden nu, som flygplatser och kärnkraftverk. Där har vi aldrig nått in tidigare. De är inte så många i Sverige men det stärker definitivt vår image att vi tar grepp om helheten.
– Produktutvecklingsmässigt kan vi som en del av Siemens få en helt annan fokus och snabbhet i att ta fram nya produkter och funktioner. Utveckling kräver mycket kapital i en bransch där utvecklingen går otroligt snabbt och det krävs storlek för att kunna följa med och leda utvecklingen.
– Trots att Bewator hade 600 miljoner kronor i omsättning vid uppköpet, uppfattade vi det som positivt att gå upp i Siemens – det leder oss vidare ut i världen, poängterar han.
– Siemens är så stort med hela sin säkerhetsnisch och det ger oss enorma potentiella möjligheter att bära ut våra produkter vidare.
Svensk Bewatorprofil
Företaget har dock behållit sin svenska Bewatorprofil och Bo förklarar varför:
– I dag går vi ut i Siemens namn när det gäller internationella affärer men som Bewator i Sverige. Det är viktigt eftersom vi är så starka mot installatörerna i Sverige.
Förvärvet ser onekligen ut att ha lett till goda resultat. Under förra året kunde företaget notera en tillväxt på 15 procent på den svenska marknaden.
– Internationellt var 2006 ett år då vi fick sätta saker och ting på plats. Det var ett stort jobb och tog mycket energi att ’branda’ om hela produktionen och ta fram nytt material. Jag tror att den satsningen bär frukt först i år.
– Däremot har vi stärkt oss på den svenska marknaden och bland annat sett att vårt integrerade säkerhetssystem Bewator 2010 har gått fram starkt. Vi har även tagit oss an Siemens produktportfölj inom inbrottslarm och brandlarm, vilket ger en ännu större bredd i vårt totala produktutbud.
– Dessutom har vi blivit större på videosidan eftersom vi nu har del av hela Siemens produktprogram. Det stärker oss avsevärt i Sverige, konstaterar Bo Kulhanek.
Elektroniken tar över
Bewator har i Siemens regi delats upp i två delar. Kontoret i Solna rymmer nu dels det globala kompetenscentret med produktägarskapet för Siemens globala produktportfölj inom Access control, och dels den svenska organisationen som Bo är ansvarig för. Denna organisation innefattar sälj, marknad och support för den svenska marknaden samt flaggskeppet Bewator 2010.
Bo Kulhaneks egen roll må till viss del ha förändrats – från att ha varit ansvarig för hela den nordiska marknaden till att i dag vara Sverigeansvarig – men siktet har inte förändrats: att fortsätta växa!
– Vi vill bli kända som en komplett leverantör inom elektronisk säkerhet och vi profilerar oss på att elektroniken till och med tar över den traditionella bevakningen med väktare, slår han fast.
Fyra affärsområden
Slutkunderna då – vilka är de? I Bewators fall är det exempelvis skolor, fastighetsbolag, privata företag och industrier. Kanske är de allra störst inom den kommunala sektorn men de finns också inom sjukvård, industri och tillverkning, grossist- och detaljhandel, banker, hotell, museer och konstgallerier.
– Inom kommunerna säljer vi i huvudsak integrerade system. När det gäller video är det mer inom näringslivet, som till butiker. HM är en av våra kunder, liksom DHL, berättar Bo Kulhanek.
Bewators fyra ben är passerkontroll, brand- och inbrottslarm, videoövervakning och integrerade system och produkterna spänner från det enklaste kodlåset till de mest avancerade säkerhetslösningarna.
Enligt Bo Kulhanek är det passerkontroll som genererar mest pengar. Av omsättningen på 220 miljoner kronor på den svenska marknaden, står accessdelen för ungefär 70 procent.
– Just nu råder en stor byggboom och då går det väldigt bra för oss men vi har märkt att försäljningen även ökar under lågkonjunkturer. Då ser företagen över sina lokaler och byter ut befintlig utrustning i stället för att etablera nytt.
– Ett segment som ökar är flerbostadshus där bland annat tvättstugebokningen blir allt viktigare. Både vi och vårt systerbolag Aptus i Göteborg är starka inom detta segment med passerkontroll och bokningssystem för tvättstugor. Det är en jättemarknad i kommunala bostadsbolag i dag, betonar Bo Kulhanek.
Servicen är styrkan
– Vår styrka jämfört med exempelvis RCO, Assa Abloy, Solid och Securitas på accessidan och Bosch och Svensk Säkerhetsvideo på videosidan är att vi är så tighta med installatörerna och att vi jobbar så medvetet med att hålla den höga servicenivån. Det får vi höra av våra kunder.
– Våra säljare har också en hög teknisk kompetens så de kan stötta installatörerna på plats och vi har många aktiviteter för kunderna.
– Våra installatörskunder är mycket duktiga inom teknik men har kanske inte alltid fullt fokus på försäljning. Eftersom vi inte säljer till slutkund vill vi ändå att slutkunderna ska känna att de har en god kontakt med oss, så där gör våra säljare nu ett stort jobb.
– I och med att systemen blir alltmer avancerade är det viktigt för dem att vi ordnar events där de kan sitta ner och träffa varandra. De flesta aktiveter drar installatörerna igång med vår hjälp.
– Vi har nog gått litet i bräschen när det gäller det strategiska förändringen att börja bearbeta slutkunden. Vi vill hitta dem, ha kontakt med dem och de nu vet jag att fler börjar jobba på samma sätt, säger Bo Kulhanek, inte blygsamt men heller inte skrytsamt.
Efter att ha följt utvecklingen på nära håll i 30 år konstaterar han att den elektroniska säkerheten är här för att stanna och utvecklas men han påpekar också att passersystemen egentligen har sett likadana ut i tio år.
– Det som ändrats är tekniken för hur man läser av. Bewator började utveckla branschen för 30 år sedan genom att ta fram säkerhetsprodukter inom elektronik. Vi sålde el och larm till installatörer och låssmeder.
– I dag står låssmederna för många installationer och eftersom den tekniska sidan har växt är vi nu inne i större integrerade system med passerlösningar och larm.
Nu utvecklas samarbetet
Bo Kulhanek arbetade som installationselektriker när han på 70-talet träffade Björn Wallander, som undrade om han ville vara med och starta upp Bewator.
– När vi startade Bewator gjorde vi alla installationer själva och de flesta gjorde vi i Stockholm. Många av dem sitter förresten kvar än i dag!
– Det roligaste har varit att se hur branschen har utvecklats och att få ha varit med och styra den, summerar han.
– Den största utmaningen i nuläget är att utveckla samarbetet mellan Bewator och Siemens ytterligare på alla marknader.
– När Siemens tog över kände många installatörer en oro eftersom de tidigare sett Siemens som en konkurrent. Därför är det otroligt viktigt för oss att förmedla att Siemens projektverksamhet är kund till oss i Sverige och att vi kommer att fortsätta utveckla vårt arbete med vårt partnerprogram.
– Samtidigt har våra guldpartners också glädje av ett stabilare samarbete med Siemens.
30 år firas
Nu planerar Bewator för det förestående 30-årsjubileet. Det innebär både personalevenemang och kundaktiviteter någon gång efter sommaren. Eftersom personalomsättningen är låg har de flesta åtminstone hunnit fira 20-årsjubileet för tio år sedan.
– Vi har sett en otrolig tillväxt de här 30 åren och jag tror de flesta här håller med om att det är fantastiskt kul att få vara med och utveckla tekniken, avslutar Bo Kulhanek.
FAKTA
Bo har ett sälj- och marknadsförflutet men arbetade som elinstallatör när han som 25-åring kom i kontakt med fastighetsägaren Björn Wallander, som var på gång att starta företaget Bewator.
Anledningen var att han oroades över att trappuppgången i fastigheten hade blivit ett tillhåll för obehöriga gäster och att hyresgästerna hade en benägenhet att tappa sina nycklar. Han hade därför tagit fram en lösning på problemet, ett kodlås och grundade företaget. Från började installerade de alla lås själva men i början av 80-talet började de sälja till installatörer i stället.
Bo har arbetat inom Bewator på olika positioner i alla år utom under fyra år på 90-talet då han startade egen distributionsverksamhet och bland annat sålde Bewators produkter. Företaget köptes sedermera upp av Bewator och så var han själv också tillbaka i företaget!
I dag är han ansvarig för Bewators Sverigeverksamhet med flaggskeppet Bewator 2010 och sälj- och marknadsavdelningen.
Text: Lotta Eriksson