De svenska medborgarna har blivit mer otrygga de senaste åtta åren, det visar forskning från Ersta Sköndal Bräcke högskola, finansierad av Länsförsäkringar Forskningsfond.
– Arbetslöshet, låg utbildning och inkomst samvarierar med otrygghet och lägre tillit till lokalsamhället, konstaterar professor Lars Trägårdh.
39 procent av de boende i Rosengård i Malmö svarade att de känner sig otrygga i mörkret.
I Stockholm svarade 15 procent på Södermalm att de ”känner sig otrygga att vistas i området när det är mörkt”, medan motsvarande siffra för Rågsved landade på 35 procent. I Malmö råder också stora skillnader – i Limhamn-Bunkeflo var det 15 procent som upplevde det otryggt när mörkret fallit, medan av de som bor i Rosengård svarade 39 procent samma. I Fosie blev resultatet hela 44 procent.
Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här
Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhällekunskap, säger att otryggheten, och tilliten till samhället, följer kurvorna över arbetslöshet, låg utbildning och låg inkomst. Men det finns också andra faktorer.
– Det verkar som om trygghet och lokalsamhälletillit påverkas negativt av ett större flyktingmottagande. Denna tendens stärks av att flera av de kommuner som tagit emot flest flyktingar redan tidigare var mer sårbara på grund av sämre ekonomi och en svagare arbetsmarknad; kommuner som å andra sidan hade många lediga bostäder och därför flera incitament att ta emot större andelar av flyktingar, säger Lars Trägårdh.
Tillitsbarometern genomförs av SCB på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola.
En ny svensk undersökning på uppdrag av globala IT-företaget VMware visar att var tredje säljare (32 procent) använder IT-verktyg som är förbjudna enligt företagets IT-policy, till exempel molntjänster eller privata datorer, för att kunna arbeta effektivt. Endast hälften (50 procent) av säljare anser att de har tillgång till de IT-verktyg – exempelvis tillgång till affärssystem på distans – som behövs för att kunna maximera försäljningen.