När Portugal och Spanien drabbades av omfattande strömavbrott den 28 april 2025 slogs stora delar av samhällena ut. Det initiala kaoset ledde till spekulationer om en möjlig cyberattack, men det pekades senare mot ett ovanligt atmosfäriskt väderfenomen som möjlig orsak. ”Ovanligt”. Det ordet borde väcka vår uppmärksamhet. För frågan vi i Sverige måste ställa oss […]
Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
När Portugal och Spanien drabbades av omfattande strömavbrott den 28 april 2025 slogs stora delar av samhällena ut. Det initiala kaoset ledde till spekulationer om en möjlig cyberattack, men det pekades senare mot ett ovanligt atmosfäriskt väderfenomen som möjlig orsak.
”Ovanligt”. Det ordet borde väcka vår uppmärksamhet. För frågan vi i Sverige måste ställa oss är: Hur skulle vi klara av något liknande?
Spanien kunde kalla in 30 000 poliser. Det kan inte Sverige. Vi har – i bästa fall – omkring 12 000 poliser i yttre tjänst i hela landet. Visst, det finns en nationell förstärkningsorganisation inom polisen, men även den består av samma personalstyrka. Vid en allvarlig kris skulle man behöva kommendera ut administrativ personal och till och med kontakta pensionerade poliser.
Räknar man in allt, kanske vi skulle nå upp till 15 000 personer. Men då har vi ett annat problem: stora delar av personalen är inte operativ. Många har passerat bäst före-datum fysiskt, andra har inte längre erfarenheten. Dessutom är polisresurserna ojämnt fördelade. I norra Sverige är underbemanningen akut – samtidigt som området som ska bevakas är enormt.
Och det är inte bättre i de mer befolkningstäta regionerna. Inte ens där skulle polisen kunna hantera följderna av ett nationellt elavbrott.
Polisen har därför efterfrågat mer stöd från Försvarsmakten. Men det räcker inte. Även om privata säkerhetsbolag kan bidra, är det inte en hållbar lösning. Ordningsvakter har begränsade befogenheter, är ojämnt fördelade och finns i stort sett bara i större städer. Väktare får inte utöva myndighetsutövning alls – de kan bara rapportera vidare. Och om kommunikationssystemen ligger nere, som vid ett massivt elavbrott, kan de inte ens göra det.
Vi måste också komma ihåg att polisen inte kan delegera myndighetsutövning hur som helst. Regeringsformen och polisförordningen sätter tydliga gränser för detta. Det handlar om skyddet av grundlagsskyddade fri- och rättigheter.
Fram till 2012 fanns det dock en lösning: BEREDSkapspolisen. En förstärkningsresurs som kunde sättas in vid kris, men som avvecklades på grund av bristande intern acceptans inom Polismyndigheten och motstånd från fackliga organisationer. Sedan dess har vi stått utan en civil krisberedskap inom polisen.
Tänk om en solstorm, som den i Spanien och Portugal, slår ut elen i Sverige
Pandemin visade tydligt hur utsatt Sverige är. Vid gränsbevakningen mot Norge kunde inte alla gränsövergångar bevakas. Försvarsmakten fick i uppdrag att observera trafiken – men inte ingripa. Polisen hann inte fram förrän det var för sent. Vi vet fortfarande inte hur många smittspridare som tog sig in den vägen.
Efter pandemin började politiken vakna. BEREDSkapspolisen lyftes åter på agendan, och hösten 2023 startade en utredning om polisens beredskap. Den ska vara klar i april 2025. Men därifrån till att en ny styrka finns på plats är steget långt. Om allt går enligt plan kommer den inte vara operativ förrän efter 2030.
Tänk om en solstorm, som den i Spanien och Portugal, slår ut elen i Sverige. Eller en cyberattack. Då ska vi analysera om det är en gråzon eller blåzon, om det är väder eller fiende. Under tiden står samhället stilla – och polisen är för få.
Det finns lösningar. Det går att återinföra och utveckla en modern BEREDSkapspolis – som är accepterad, tränad och förberedd. Men det kräver mod, politisk enighet och en Polismyndighet som tar uppdraget på allvar.
Om vi vill ha ett robust samhälle måste vi börja bygga det nu. Inte 2030.
Mikael Juul Sörensen
Sakkunnig i frågor som berör beredskapspolisen samt polisens beredskap
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
